Diskrimineringsombudsmannen (DO) har till uppgift att värna allas lika rättigheter och motverka diskriminering. Men en granskning från Samnytt visar att personer med tydliga religiösa och politiska kopplingar har inflytande över myndighetens beslutsunderlag – särskilt i ärenden där DO kräver ersättning från skolor, vårdgivare och arbetsplatser för så kallad religiös diskriminering. Betydande skadestånd har betalats ut i fall där religiösa normer ställs mot svenska samhällsvärderingar. Frågan väcks nu om DO i praktiken blivit ett verktyg för identitetspolitisk aktivism.
DO:s insynsråd – ett rådgivande organ till myndighetens ledning – ska enligt uppdraget tillföra “sakkunskap och bredd”. I rådet sitter bland andra Isatou Jobe, som bär slöja och i sociala medier – enligt inlägg som Samnytt har tagit del av – har delat material med kopplingar till salafistisk teologi – en fundamentalistisk och könssegregerande inriktning inom islam.
– Jag lyfter ofta frågor som rör diskriminering vid rekrytering. Själv har jag egna erfarenheter av att ha sökt hundratals jobb efter examen utan att komma till intervju. Genom mitt arbete med nyanlända märker jag olika brister i rekryteringsprocessen som gör att människor inte kommer ut i arbete, berättar Isatou Jobe i DO:s Facebookinlägg.
Videoklippet som Jobe enligt uppgift har delat på Facebook, visar den salafistiske predikanten tillika influencern Moosa Assal mer känd som “Medinastudenten”, som tidigare uppmärksammats av bland annat Doku och i Expressen.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp kallar Moosa Assal som en del av “Järvasalafisterna”.
– Han är en av de ledande predikanterna som kallas Järvasalafisterna. Han reser runt omkring i landet, han är utbildad under en längre tid i det islamiska universitet i Medina och är en tongivande predikant för den salafistiska inriktningen, säger Ranstorp om Assal i ett inslag hos Expressen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS MER: Folkbildning eller skadlig vidskepelse?
Vid sidan om att vara ledamot i DO:s råd arbetar Isatou Jobe även som samordnare för nyanlända- och integrationsfrågor på arbetsmarknadsförvaltningen inom Stockholms stad.
Stiftelsen Doku som granskar islamism har bland annat skrivit följande om predikanten Moosa “Medinstudneten” Assal:
Moosa Assal är också mycket aktiv som föreläsare runt om i landet. Föreläsningarna är som regel könssegregerade. Först för bröder i islam och när de lämnat lokalen får systrarna komma in. På hans Instagramkonto figurerar enbart pojkar och män.
– Stiftelsen Doku
Samnytt har sökt Diskrimineringsombudsmannen för att nå Isatou Jobe för en intervju om hennes inlägg, men myndigheten har valt att skaka bort våra samtal. Vi har även kontaktat Isatou Jobe direkt via mejl.
V-politiker till SD-fientligt material
Myndigheten har även anställt juristen Tarik Qureshi som “expert” och är vidare med som beslutsfattare i ärenden rörande “diskriminering”. Samnytt kan berätta att DO mörkar att Tarik Qureshi samtidigt är aktiv politiker för Vänsterpartiet i Uppsala kommun.
Tarik Qureshi är bland annat ordförande i utbildningsnämndens grundskoleutskott, ledamot i kommunfullmäktige och har dessutom en lång rad andra förtroendeuppdrag. DO har däremot valt att mörka att deras beslutsfattare är aktiv V-politiker och engagerad vänsteraktivist på sociala medier.
Den V-märkte experten hos Diskrimineringsombudsmannen har delat flera inlägg på sociala medier som går attack mot Sverigedemokraterna. Inläggen har beskrivit SD som “det största hotet mot demokratin i Sverige”.
Trots denna tydliga politiska hållning har Qureshi agerat expert i ärenden där DO avgjort vad som utgör bland annat religiös diskriminering – ofta med betydande ekonomiska konsekvenser för motparten.
När Samnytt kontaktar Uppsala kommun och försöker nå Qureshi, får vi veta att han inte har något telefonnummer. Mejladressen som är angiven på kommunens hemsida fungerar heller inte.
Samnytt avsåg att ställa följande frågor till Tarik Qureshi:
1. Tycker du att det är förenligt med rollen som statlig sakkunnig att offentligt utmåla ett riksdagsparti som ett hot mot demokratin?
2. Anser du att din politiska aktivism påverkar din förmåga att agera objektivt i ärenden där partipolitiska eller ideologiska värderingar står på spel?
3. I flera fall har DO bedömt att arbetsgivare diskriminerat muslimer genom att kräva handskakning eller ifrågasätta slöja. Ser du ett problem i att svenska jämställdhetsprinciper sätts åt sidan i sådana fall?
4. Kritiker menar att du konsekvent tolkar lagen till förmån för religiösa krav, snarare än utifrån neutral rättspraxis. Hur bemöter du den bilden?
5. Tror du att det skadar allmänhetens förtroende för DO om sakkunniga uppfattas som ideologiskt drivna – snarare än rättsligt sakkunniga?
6. Har du någonsin blivit föremål för jävsprövning i något av de ärenden där du agerat expert? Om inte – borde det ske?
Men Tarik Qureshi går alltså inte att nå, vare sig på telefon eller genom mejl.
Skadestånd för slöja och religiösa krav – utan domstolsprövning
I flera uppmärksammade fall har DO bedömt att diskriminering föreligger, utan att ärendena prövats i domstol. Som Samnytt tidigare rapporterat blev en elev i Göteborg 2024 tillsagd av en lärare att byta om från en muslimsk eid-dräkt efter att ha kommit direkt från firande. DO ansåg att detta utgjorde en “särskilt allvarlig kränkning” och skolan betalade 90 000 kronor i ersättning.
LÄS ÄVEN: Läs DO-anmälan som gav kränkt muslim 90 000 kronor
I ett annat fall, som också uppmärksammats av Samnytt, vägrade en kvinna följa ett flygbolags neutralitetspolicy och nekades därmed anställning. DO krävde 150 000 kronor i skadestånd, men fallet förliktes för hälften – 75 000 kronor.
LÄS ÄVEN: Slöjkvinna vägrade följa neutralitetspolicy – får 75 000 kronor
Samnytt har även rapporterat om en kvinna som burit slöja under en arbetsintervju och upplevde sig ifrågasatt. DO bedömde att diskriminering hade skett och arbetsgivaren betalade 70 000 kronor. Ett fjärde ärende, som fortfarande är under handläggning, gäller en praktikant som krävt 150 000 kronor i ersättning efter att ha upplevt sig särbehandlad på grund av sin slöja.
LÄS ÄVEN: Läs slöjkvinnans DO-anmälan som gav 70 000 kronor
Dessa fall följer ett mönster där DO tolkar religiösa uttryck som skyddsvärda, även när arbetsgivaren hänvisar till sekulära, jämställdhetsbaserade regler. Beslut om skadestånd fattas ofta innan någon rättslig prövning sker – och i många fall utan att domstol alls kopplas in.
LÄS ÄVEN: Läs slöjkvinnans DO-anmälan som kan ge 150 000 kronor
Bristande insyn i vem som påverkar besluten
Diskrimineringsombudsmannen redovisar ingen jävsprövning som visar hur myndigheten säkerställer opartiskhet i sin rådgivning, trots att ärendena ofta rör principiella frågor med stor samhällelig påverkan.
LÄS ÄVEN: Läs hemtjänst-muslimens anmälan till DO: “Tror på islam till 100 procent”
När Samnytt kontaktar myndigheten är diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius inte tillgänglig, och övriga i ledningen hänvisar till pressansvarige Clas Lundstedt. Denne uppger att han inte kan svara på våra frågor direkt, men ber oss skicka dem skriftligt. Något svar har ännu inte inkommit.
LÄS ÄVEN: DO:s slöjaktivism: Överklagar dom som friade läkare från anklagelser om “kränkande” undersökning
De frågor vi ställt till DO är:
1) Hur ser ni på att en ledamot i ert insynsråd, Isatou Jobe, enligt uppgift har delat salafistiskt material i sociala medier – samtidigt som hon deltar i beslut om religiös diskriminering?
2) Vilka krav ställer DO på religiös eller politisk neutralitet hos sina beslutsfattare och experter?
3) Är det förenligt med DO:s uppdrag att en återkommande sakkunnig, Tarik Qureshi, offentligt uttrycker att ett riksdagsparti (SD) är “det största hotet mot demokratin”?
4) Hur kan ni garantera rättssäkerhet och opartiskhet i era bedömningar om sakkunniga har tydlig politisk hemvist eller religiös agenda?
5) Ser ni ett problem med att personer med stark islamisk övertygelse ges inflytande över vad som ska betraktas som diskriminering i arbetslivet – exempelvis i handskakningsfall?
6) Hur förklarar ni att DO ofta gör långtgående tolkningar till förmån för religiösa anmälare utan domstolsprövning – och i vissa fall rekommenderar skadestånd på sexsiffriga belopp?
7) Kan ni visa upp någon form av intern jävsprövning eller intressekonfliktbedömning gällande era sakkunniga?
8) Varför redovisar ni inte öppet vilka experter ni anlitar i principiellt viktiga ärenden?
9) Vad säger ni till de svenska medborgare som upplever att DO prioriterar islamiska särkrav framför svenska principer om jämställdhet och sekularism?
10) Kan ni garantera att DO inte drivs av ideologisk aktivism – utan är en rättssäker, neutral myndighet för alla medborgare?
“Ingen erfarenhet av en sekulär rättsstat”
Författaren och integrationsdebattören Per Brinkemo har länge varnat för att svenska institutioner saknar förståelse för vad kulturkrockar egentligen innebär:
– Människorna som i dag kommer till Sverige har inte en enda dags erfarenhet av en sekulär, liberal och demokratisk rättsstat. , har Brinkemo sagt i SVT Opinion.
När Samnytt kontaktar Brinkemo och frågar honom om hur han ser på det vi berättar om Isatou Jobe och Tarik Qureshi och deras arbetsuppgifter på Diskrimineringsombudsmannen, säger han:
– Jag tror inte att svenska myndigheter, rent allmänt, vet särskilt mycket om de här sakerna. Och ändå ligger myndigheterna längre fram än vad medierna och akademierna gör. Generellt sätt är kunskapsnivån otroligt låg – om världen – och därmed många migrantgrupper. Han går vidare:
Det är helt uppenbart att det är så att svensken alltid backar. Säger någon att han blir diskriminerad så blir det ju så att man kör på det. Också för att vi har fått ett sådant emotionaliserat samhälle.
Per Brinkemo, författare och samhällsdebattör
– På grund av okunskap så finansierar man människor som inte vill bli svenskar. I Sverige får man ha vilka värderingar som helst, det är det som är demokrati. Du får vara både kommunist och islamist, men du får inte begå olagliga handlingar. De svenska lagarna är präglade av värderingar. Om man ogillar dessa värderingar, så ska detta inte finansieras. I den meningen är det fullständigt vansinnigt att betala ut pengar till människor som inte delar dessa värderingar. Han fortsätter:
– Det är helt uppenbart att det är så att svensken alltid backar. Säger någon att han blir diskriminerad så blir det ju så att man kör på det. Också för att vi har fått ett sådant emotionaliserat samhälle. Känner någon så så har ju den personen rätt i sin upplevelse, bla, bla, bla.
Han menar vidare att den svenska naiviteten inför kollektivistiska och religiöst styrda normsystem gör att myndigheter ofta anpassar sig – snarare än att värna de principer som ska gälla i ett sekulärt samhälle.
LÄS ÄVEN: Rädda Barnen har anställt en utpekad islamist: “Det är ju din bild”
Diskrimineringsombudsmannens tystnad i denna granskning förstärker kritiken. Frågan kvarstår: Kan en statlig myndighet som säger sig värna lika rättigheter och antidiskriminering samtidigt styras av ideologiskt och starkt religiöst färgade personer – utan att allmänhetens förtroende undermineras?
📣 Gillar du Samnytt?
Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska fortsätta med granskningar – bli gärna prenumerant!
- BLI PRENUMERANT – klicka här.
- Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
- Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.
LÄS ÄVEN: DO: Diskriminering kräva tandläkarutbildning med svensk kvalitet av syrier
