Kommer Socialdemokraterna tillbaka till makten igen efter höstens val har man lovat att tvångsblanda befolkningen där harmoniska och välfungerande områden ska förvandlas till oigenkännlighet. Det kommer dock inte att funka för att åtgärda segregationen menar en forskare.
Smedslätten är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun och en del av Bromma trädgårdsstad. Där har allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder fått det rödgröna styrets uppdrag att bygga hyresbostäder – initialt med motiveringen att minska segregationen men sedermera påstås det i stället handla om att bygga hyreslägenheter för dem i området som inte längre orkar med att sköta villaträdgården.
LÄS ÄVEN: Socialdemokraterna: ”Trångbodda” barnfamiljer ska erbjudas radhus i Stockholm
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet, förvånas över att saker som bostadsbyggande och integration plötsligt har hamnat högt upp på den politiska agendan då det är något som arbetats med under decennier. Anledningen tror han är att Sverigedemokraterna tagit upp frågan och kallar det ”tvångsblandning” – något socialdemokratiska företrädare själva sagt att det handlar om.
LÄS ÄVEN: S-toppen om svenskar som inte vill tvångsblandas: ”Rasism”
Beordra allmännyttan att bygga i ett välbärgat område som Smedslätten menar han inte har den effekt politikerna hoppas på och pekar på att det dyrt att bygga hyresbostäder vilket ger höga hyror, vilket i sin tur innebär att det krävs en viss inkomst för att kunna bo där.
Lever i bubblor
– Segregation har huvudsakliga andra drivkrafter, som att inkomstskillnaderna ökar. Man lever ändå i sina egna bubblor och sin egen vardag, man möts inte särskilt mycket ändå. Det enda möjliga är att man ser andra människor som är en själv olik. Och det kan förstås vara positivt, säger Grander till Mitt i.
LÄS ÄVEN: Villaägare säger nej till socialdemokratisk tvångsblandning
För att minska segregationen krävs andra åtgärder menar han, som att politikerna bygger en social infrastruktur, som skolor där barn möts.
Malmö förebilden
2024 presenterade Malmö universitet det treåriga forskningsprojektet JÄMBO – Handlingsutrymme för jämlik tillgång till boende och livsmiljöer, där Martin Grander ingår. Forskare ska ta fram en innovativ modell för mer strategisk planering av bostadsbyggandet med minskad segregation i och mellan kommuner som mål.
– Nu ska vi undersöka hur kommuner och regioner jobbar med bostadsplanering. Vad har de för underlag för sin strategi? Att bygga hyresbostäder eller bostadsrätter är i sig inte en lösning på segregation. Frågan är hur man får man rätt bostäder på rätt plats, sa Martin Grander.
LÄS ÄVEN: Hyresgästföreningen banar väg för tvångsblandning i villaområden
Förebilden är Malmö och det kommunala bolaget MKB som man anser ”lyckats väl med att sprida olika upplåtelseformer över stadsdelarna”. Lindängen och Limhamns sjöstad nämns specifikt – områden som inte utvecklats speciellt bra alls.
Lindängen är ett så kallat utsatt område och var fortfarande det vid senaste uppdateringen. I Limhamns sjöstad beskriver boende resultatet av de bostadspolitiska härjningarna som ”kaos” med folk som är livrädda och flyr stadsdelen. Man har också haft problem med kriminella som inte kan vräkas och känt sig tvingade att införa inflyttningsstopp.
