➤ KRÖNIKA Häromdagen kom Moderaterna i Stockholm med ett nytt förslag på rättsområdet: de föreslår att plankning i kollektivtrafiken ska straffas med upp till  ett halvår i fängelse. Att belasta polisen med att jaga plankare för att bura in dem till en astronomisk kostnad för samhället – ett dygn på ett svenskt fängelse kostar i genomsnitt drygt 4 tusen kronor – medan det pågår ett regelrätt inbördeskrig i förorterna med sprängdåd, skottlossningar osv., borde falla på sin egen orimlighet. Men icke!

Självaste Hanif Bali har tagit sig till Twitter för att förklara partiets ståndpunkt för vederbörande. Det har nämligen visat sig att det egentliga syftet med förslaget är att aldrig tillämpa det föreslagna fängelsestraffet. Ja, jag vet, det låter en smula schizofrent, men det kommer att bli bättre. Det egentliga syftet är att låta ordningsvakter gripa misstänkta plankare envar för att hålla dem kvar – vilket de kan göra endast om fängelse finns i straffskalan för brottet.

Att en riksdagsledamot menar att syftet med att införa fängelse i straffskalan för ett brott är ett annat än att faktiskt tillämpa straffet tyder på ett halkande rättsmedvetande. Det finns faktiskt en anledning till att man inte kan gripa någon envar vid brott som inte har fängelse i straffskalan. Hur rimligt vore det med envarsgripande på brott som exempelvis offentlig urinering, brott mot koppelpåbud för hundar och underlåtenhet att köra med fungerande bromsljus på bilen? Hanif Bali använder medvetet en upp- och nervänd argumentation för att sälja in förslaget. Men det finns saker som är värre än en ond riksdagsledamot. Det är en riksdagsledamot som inte har koll.

LÄS ÄVEN: Här är politikerna som röstade för gratis tandvård till illegala

Problemet som förslaget skulle lösa enligt Hanif Bali existerar faktiskt inte i dagsläget eftersom ordningsvakter använder misstanke om bedrägligt beteende för att kvarhålla och identifiera plankare. Detta borde Hanif Bali ha känt till innan han ger sig i en debatt för att försvara ett dåligt förberett och dåligt genomtänkt förslag. Samtidigt lämnades min fråga till Bali om vem som ska processa plankarna vidare, identifiera dem, förhöra, åtala och döma – på tal om att belasta rättssystemet med icke-brott – förståeligt nog utan svar.

Vissa argumenterar för att förslaget ”ändå” skulle hjälpa till att minska brottsligheten och anför ett exempel med New York under Rudy Guiliani och den hårda rättstillämpningen som ledde till en väsentlig minskning av gatubrott. Det som gjorde skillnaden i New York var en ökad lagföring för existerande brott, inte kriminalisering av nya beteenden. Det var främst skadegörelse och snatteri samt ”stop & frisk”-policy som infördes i vissa kriminellt belastade områden som gjorde skillnad – men även 7000 nya poliser som finansierades av staten.

Kontentan är att man inte kan slå urskiljningslöst mot hela samhället för att vinna kriget mot kriminella. Inte ens när man vill få likes av auktoritära högern på Twitter eller skicka ”rätta signaler”. Vem tror egentligen att kriminella fullastade med vapen plankar i tunnelbanan på väg till nästa uppgörelse för att spara trettio kronor?

LÄS ÄVEN: Hanif Bali i motattack efter avslöjandet om hans röst för tandvård till illegala – skyller på SD

Om man följer denna auktoritära logik kan man exempelvis införa en obligatorisk fullständig kroppsvisitation av alla resenärer vid ingångar till t-bana. Sådant kommer säkert att minska brott – men till vilken kostnad för samhället?

Hur uppskruvat och missriktat förslaget – och även hela etablissemangets missriktade satsningar mot brottslighet på senare tid – är kan väl bäst illustreras genom en allegori. Föreställ er en skolgård – en lite stökig sådan – med flera gäng med knivar och skjutvapen som slåss med varandra. Det är inte så långt från verkligheten egentligen.

Medan de slåss står en ensam polisman i övre medelåldern i det andra hörnet av skolgården och tittar på. Han måste ingripa som polis, men vågar inte. Åskådare kräver resolut agerande och handlingskraft. Till slut kan han inte fortsätta ignorera bråket, han måste ju leverera trots allt, – och han börjar slå en liten nörd i glasögon från 5:an som råkade stå bredvid honom.

I början slår han försiktigt, osäker på om det är rätt sak att göra och lite skamsen. Men ju fler dödsoffer det blir i den andra delen av skolgården desto mer upphetsad blir han. Han misshandlar nörden blodig och medvetslös. Samtidigt lastar ambulanser döda kroppar från den andra delen av skolgården, men ingen tittar på det. Skolledningen och publiken jublar och kräver dödsstraff åt nörden. Systemet fungerar. Ridå.