I denna nyhetskrönika recenserar Samnytts journalist Mattias Albinsson veckans “avslöjande” om att en minister i regeringen har en nära anhörig som anklagas för högerextremism.
För ett antal år sedan erbjöds jag smygtagna bilder på barnen till Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson.
Det här var i samband med Expressens uthängningar av privatpersoner som uttryckt åsikter som den liberala redaktionen inte höll med om. Bland annat personer som skrivit elaka saker om dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt. De många övertrampen gav tidningen bittra fiender.
Men jag tackade vänligt men mycket bestämt nej till erbjudandet. Jag förstod inte ens varför jag skulle vara intresserad?
Även om Mattsson är eller var en offentlig person som det kan finnas skäl att granska, så är ju inte han och hans familjemedlemmar samma sak.
LÄS ÄVEN: Invandrargäng misshandlade Expo-profiler – “Allahu akbar”-man slet av Bilan Osmans slöja
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Något av hans barn kanske fångas på bild när detta gör något som kan anses klandervärt, men det kan inte nödvändigtvis pappa Thomas klandras för.
Dessutom behöver det knappast påpekas att det blir märkligt att dra in någons minderåriga barn i något överhuvudtaget.
Vad är poängen, om inte att försöka komma åt och skada en upplevd fiende på värsta tänkbara sätt? Sådant sysslar inte anständiga människor med.
Ministerns nära anhöriga
Under måndagen den här veckan publicerar Expo ett avslöjande: “En nära anhörig till en svensk minister är aktiv i den våldsbejakande extremhögern”, påstår sajten.
I stort sett samtliga så kallat etablerade medier är snabba med att utan minsta källkritik fånga upp påståendet, och sprida det vidare:
Sveriges television, Sveriges radio, TV4, Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Svenska dagbladet, TT och därmed de flesta tidningar och lokala medier i landet.
Och i statstelevisionens Aktuellt tillåts Expos Erik Glaad berätta om sitt stora scoop.

– Vi har kunnat dokumentera den här nära anhörigas engagemang i den våldsbejakande extremhögern sedan augusti 2024, säger han.
– Det här har vi kunnat belägga genom att följa i de digitala spår som finns efter den här nära anhöriga.
Glaad påstår att den “nära anhöriga” är engagerad i något som “hotar Sveriges säkerhet” – “ett nazistiskt våldsnätverk som vill störta den svenska demokratin”.
Det låter hemskt och hotfullt.
15-årig pojke
Det som ingen av dessa så kallat etablerade medier går närmare in på är vem denna “nära anhöriga” är, eller hur släktskapet med sagda minister ser ut.
Sannolikt för att hela scoopet spricker som en desinformationsbubbla om det görs.
Den påstådda “extremisten” är nämligen en idag 15-årig pojke som är son till ett av statsråden i Ulf Kristerssons regering.
Lejonparten av Expos scoop utgörs av vilka grupper eller sidor som denne pojke gillat eller gått med i på Tiktok och dylika sociala medier de senaste året eller åren. Och olika bilder och annat som han och andra lagt upp på honom.

Det är dessa “digitala spår” som Expos Erik Glaad pratar om.
15-åringen påstås till exempel ha tränat tillsammans med en så kallad aktivgrupp, och klistrat upp klisterdekaler med budskap som Expo ogillar.
Men ministersonen ifråga är inte dömd för något brott. Han är inte ens misstänkt för något sådant.
Pressetiskt haveri
Jag är inte ute efter att försvara vare sig statsrådet ifråga, dennes son, eller någons åsikter eller livsval. Men det vi bevittnar är, oaktat det, ett pressetiskt Titanic.
Det är så många klavertramp i den här historien att det blir svårt att veta var man ska börja.
Det handlar alltså om ett minderårigt barn, en icke-offentlig person, som av vissa eventuellt kan anses ha gjort några dåliga livsval eller umgåtts med fel personer.
Jag skriver eventuellt eftersom påståendena kommer från Expo. Expo är en vänsterextrem aktör, med våldsbejakande rötter, som är ökänd för att skarva med sanningen. Det bevisas inte minst av det här fallet. Jag har själv utsatts för deras snurriga påhitt där de fantiserar ihop påståenden.

Och som resultat av dessa två parametrar, så får den extremistutpekade 15-åringen aldrig försvara sig från de anklagelser som riktas mot honom. Därmed missas en otroligt viktig pressetisk aspekt: Att ge “tillfälle att bemöta” påståenden.
Summan av kardemumman har blivit frispinn på den rödgröna rouletten.
Flera röster som deltar i denna undervegetations visklekar har gått så långt som att påstå att 15-åringen är en terrorist. Ledande socialdemokratiska företrädare har offentligt jämställt honom med en gängkrimiminell eller jihadist. Till och med Breivik har nämnts.
Det är absurt.
Uthängd med namn och bild
Vissa invänder kanske med att 15-åringens namn aldrig publiceras av vare sig Expo eller de andra medierna.
Det är sant. Men å andra sidan var personer i den vänsterextrema miljön snabba med att sprida både namn och bild på honom i sociala medier. Bland dem forskaren och aktivisten Tobias Hübinette, som även är en av Expos grundare.
Och tror ni inte att varenda lärare och elev på 15-åringens skola vid det här laget vet att det är just han som alla tidningar skriver om?
LÄS ÄVEN: Tidigare SD-topp pekas ut som Expo-informatör
Att det är han som är den där rasisten, nazisten, extremisten och terroristen? Alltså ett lovligt byte för allt möjligt som unga svenska pojkar kan tänkas utsättas för i dagens mångkriminella Sverige.
Tror ni förresten att en 15-åring som hängs ut på detta hotfulla sätt blir mer eller mindre benägen att söka sig till gemenskaper, inklusive våldsamma sådana, som lovar skydda honom?
Personligen vet jag inte.
En brasklapp
Jag vill slänga in en brasklapp om att det givetvis kan finnas situationer då det kan vara motiverat att medialt uppmärksamma offentliga personers anhöriga.
Ett av de mer kända exemplen från Sverige var när det 2011 avslöjades att Socialdemokraternas dåvarande partiledare Håkan Juholt hade en särbo som dömts för bedrägeri. Juholt kunde trots det sitta kvar, men tvingades senare avgå när han drabbades av ännu en skandal.

I det fallet handlade det om en vuxen, myndig kvinna som dömts för ett ganska allvarligt brott, och som valt en relation med en potentiell statsminister. Därmed en inte helt oskälig publicering.
Expos story handlar istället om en minderårig pojke, som inte själv valt att ha en känd pappa och som heller inte är dömd för eller ens misstänks för något brott.
Det är möjligt att pojken ifråga agerat på ett sätt som vissa menar är klandervärt. Men är det en relevant och tillräckligt objektiv måttstock?
Vänsterextremisten på regeringskansliet
Det finns de, kanske i synnerhet i den rödgröna sfären, som betonar att 15-åringen ingår i den “våldsbejakande extremhögern”. Att det därför är viktigt att belysa. Man ska ta avstånd från sådant, påstås det.
LÄS ÄVEN: Alexander Bengtsson efter Expo: “Jag fick ett andligt uppvaknande”
För ett antal år sedan hotades jag till livet av flera personer som ingick i den vänsterextrema grupperingen “Inte rasist, men”. En gruppering som gjort sig känd för oanmälda hembesök hos upplevda meningsmotståndare. Bland annat sverigedemokratiska sådana.
En av dem som framförde dödshotet dömdes senare för det, och några år senare upplöstes den vänsterextrema gruppen. Medlemmarna i den försvann i olika riktningar.
Ett par av dem fick arbete inom fackföreningsrörelsen. En anställdes som journalist på Sveriges television, där han fortfarande jobbar. Och en av dem fick jobb på regeringskansliet för den dåvarande rödgröna regeringen.
LÄS ÄVEN: Expo: Vi ska “göra det obekvämt” för alternativmedia
Så personligen har jag lite svårt för detta prat om att det är viktigt att ta avstånd från hot och våld. Det tycks endast gälla ibland. Andra gånger är det närmast en merit.
Dags att strypa skattekranen?
Man kan ha många åsikter om Expos publicering om den 15-årige ministersonen. Egentligen är det inte så förvånande att en sådan sajt ägnar sig åt dylikt. Det ligger i dess natur.
LÄS ÄVEN: “Hedersbetygelse att motarbetas och svartmålas av Expo”
Något mer förvånande är det kanske med alla andra medier som omedelbart och okritiskt sprider Expos påståenden och narrativ vidare.
Fast det mest iögonenfallande är nog ändå att allt detta sker på skattebetalarnas nota. Många av de här obskyra sajterna, Expo inkluderad, är starkt beroende av direkta och indirekta bidrag och stöd.
Och det där senare kan ju faktiskt politikerna i Rosenbad göra något åt. Ulf Kristersson bör givetvis inte förbjuda Expo, men skattebetalarna borde heller inte tvingas betala för den.
Och nu när den vänsterextrema sajten kastat handskarna och börjat ge sig på statsrådens minderåriga barn, så kanske tiden är mogen för att äntligen dra åt skattekranen?
LÄS ÄVEN: Nya rikspolischefen medlem i Expo-knutet nätverk
Gillade du krönikan?
Vill du se fler artiklar som sätter etablissemanget under lupp? Stötta Samnytt med en prenumeration – din insats gör skillnad!
• JUST NU: Halva priset på prenumeration – klicka här
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.