Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade under torsdagen för en Ungernfientlig resolution i EU-parlamentet. Ett beslut som får kritik av samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Inte minst med anledning av den pågående Natoprocessen.

Bakgrunden till resolutionen är att Ungern under andra halvåret nästa år kommer inneha ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Något som främst liberala och socialistiska politiker i medlemsstaterna i västra halvan av unionen motsätter sig.

Dessa krafter försöker hitta sätt att begränsa eller på andra sätt försvåra Ungerns möjligheter att under de sex månaderna leda EU-arbetet. Allt för att markera sitt missnöje med det landet, dess regering och premiärminister Viktor Orbán.

Sedan tidigare har EU fryst motsvarande över 250 miljarder svenska kronor i pengar öronmärkta för Ungern. Ett ofattbart stort belopp som sägs ha fått mycket kännbara konsekvenser för landet.

Den ordentliga lösningen

Den resolution som igår röstades igenom ”ifrågasätter hur Ungern på ett trovärdigt sätt kommer kunna fullgöra sitt uppdrag” som ordförandeland nästa år.

I resolutionen krävs att Europeiska rådet finner en ”ordentlig lösning så snart som möjligt” på Ungernproblemet. Om inte rådet, som samlar unionens stats- eller regeringschefer, agerar, så hotar parlamentet vidta ”lämpliga åtgärder” istället.

De senaste åren har EU-politiker i Bryssel systematiskt anklagat Ungern för att inte ha ett tillräckligt autokratiskt rättssamhälle. Politiker påstås ha för mycket makt över vilka domare och andra ledande jurister som utses, något man menar gör domstolarna mindre oberoende.

Kritiken har sedan länge avfärdats av Ungerns högerorienterade maktparti Fidesz.

– I Europaparlamentet finns det vissa företrädare som säger att system de inte gillar inte är rättssamhällen. Jag är advokat. Argumentet: ”Ungern är inte en rättsstat” är obegripligt för mig. Jag betraktar det som en politisk anklagelse, sade exempelvis EU-parlamentarikern och tidigare statsrådet László Trócsányi (Fidesz) för knappt två år sedan.

George Soros

Resolutionens kritik mot Ungern spänner över ett bredare spektrum än att bara handla om rättsväsendets utformning. Den handlar om att landet måste vara mer generöst mot asylsökare, mer accepterande gentemot såkallade HBTQi+-personer, ge mer bidrag till landets fattiga och försöka inkludera landets stora romska minoritet.

Men den mest infekterade konflikten, punkt 18 i EU-resolutionen, rör den mellan den ungerska regeringen och den ungerskfödde multimiljardären George Soros. Soros grundade i början av 90-talet Central European University (CEU) i Budapest – ett privat universitet som med sina internationella band av Fideszregeringen betraktats som en front för fientligt sinnade krafter.

Från 2017 och framåt stiftas ett flertal lagar som reglerar universitet verksamma i Ungern och deras rätt att ge ut examen. CEU, som har en ”amerikansk stil” och utfärdar både amerikanska och ungerska examen, drabbas särskilt hårt. Merparten av verksamheten flyttas till Österrike.

Samtidigt uppvaktas tunga politiker i EU för att genom politiska påtryckningar tvinga den ungerska regeringen att ändra tillbaka lagen. Striden om CEU är ett tag helt överordnat alla andra krav som Bryssel ställer på regeringen i Budapest.

– Det är nödvändigt att CEU-universitetet, som stöds av George Soros, förblir permanent i Budapest. Att dess existens där säkras och att de får fortsätta utfärda amerikanska examen, säger exempelvis nuvarande EPP-ordföranden Manfred Weber till tyska Bild våren 2019.

EPP, Europeiska folkpartiet, är den partigrupp som Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i.

SD kritiskt

Den Ungernfientliga resolutionen röstades igår igenom med överväldigande majoritet. Mer än tre fjärdedelar av de EU-parlamentarikerna som tog ställning röstade för. Från Sverige var det endast Sverigedemokraternas ledamöter som röstade emot.

Motståndet mot resolutionen kommer främst från ECR- och NI-grupperna, vilka samlar många av Europas konservativa och nationalistiska partier.

Utöver Turkiet är Ungern det enda land som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan, och officiellt är det också anledningen till SD:s motstånd. Partiet menar att ett fördömande av Ungern riskerar att försvåra ett svenskt Nato-inträde, och det ifrågasätts varför regeringen försöker gå Turkiets president Erdogan till mötes, samtidigt som den söker konflikt med Ungern.

”Regeringspartiernas ledamöter i Bryssel väljer godhetssignalering framför NATO och diplomati”, skriver Sverigedemokraterna på Twitter.

SD:s kritiker betraktar dock ställningstagandet, där SD inte vill fördöma Ungern, som ett accepterande av en regim som kritikerna anser vara fascistisk och auktoritär.

LÄS ÄVEN: Ungern inte redo släppa in Sverige i Nato

Utrikes