På torsdagen lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) över Sveriges så kallade anslutningsinstrument, vilket skedde i USA. Även om Sverige under lång tid i praktiken de facto varit en del av militäralliansen markerar dagens underskrift ändå formellt slutet på en 200 år lång tradition av svensk alliansfrihet.

Det var klockan 16 svensk tid som Kristersson undertecknade medlemskapsdokumenten, det så kallade anslutningsinstrumentet. En dryg timme senare överlämnade han i sällskap med utrikesminister Tobias Billström (M) över papperen till USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Sverige 32:a Natolandet

Sverige blir därmed det 32:a land som ansluter sig till den USA-ledda militäralliansen. Det råder delade meningar om huruvida medlemskapet gör Sverige säkrare eller ökar risken för krig på svensk mark.

Från regeringens sida och nu även från stora delar av oppositionens ledarskikt är man emellertid övertygad om det förstnämnda.

– Det här är en gemensam framgång för Sverige, sade Ulf Kristersson i samband med anslutningsceremonin.

Höll tacktal – på svenska

Efter att formalian var avklarad höll Kristersson ett tacktal – på svenska – inför de församlade.

I talet tackade han USA:s regering för det stöd man gett Sverige i anslutningsprocessen, bland annat med att utöva påtryckningar på Turkiet och Ungern som in i det sista höll resten av Nato på halster om huruvida man tänkte ratificera Sverige eller inte.

– Att Sverige går med i Nato är inte slutet på något, det är en början. Jag ser fram emot att göra världen säkrare och friare tillsammans med USA och alla andra allierade.

Erkände forcerad anslutningsprocess

Statsministern erkände samtidigt att den svenska anslutningen till Nato forcerats fram på rekordkort tid men menade att det varit nödvändigt givet det förändrade världsläget efter Putins invasion av Ukraina.

Kritiker menar att beslutet att överge 200 år av militär alliansfrihet och neutralitet borde ha föregåtts av en folkomröstning och uttömmande offentlig debatt från ja- och nej-sidorna.

Utrikes