Ringhals kärnkraftverk gick med vinst på flera hundra miljoner kronor år efter år. Reaktor 1 och 2 renoverades för 15 miljarder kronor och en besiktning fastslog att kraftverket kunde användas i många år framöver med låga investeringskostnader. Trots detta lades reaktorerna ner, vilket resulterade i att Sverige förlorade nära 20 procent av sin kärnkraftskapacitet inom loppet av ett år med skenande elpriser som följd.

– Anläggningen var väldigt bra, säger Anders Blennermark som utförde en inspektion av Ringhals 1 på uppdrag av Vattenfall.

Blennermark är idag styrelseordförande i kärnkraftsteknikbolaget Safetech. Enligt honom var reaktor 1 i ”toppskick”.

Elpriset slog ånyo rekord i augusti i södra Sverige. Elen har i det sydligaste elområdet handlats för 3.20 kronor kilowattimmen under augusti, vilket kan jämföras med 17 öre för bara två år sedan. Prisökningen är på hisnande 1 900 procent. Att Ryssland strypt gasleveranserna till EU är den orsak som den socialdemokratiska regeringen gärna lyfter. Men tillgången, eller snarare bristen, på lokalt producerad el i södra Sverige spelar en avgörande roll.

Sverige har i dagsläget fem kärnkraftsreaktorer i drift. Reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005. Oskarshamn stängde två reaktorer 2017 och Ringhals stängde två av sina fyra reaktorer 2019 och 2020. Under hösten är en tredje tagen ur drift.

LÄS ÄVEN: Elpriset sänker Sveriges största tomatproducent

Kraftigt höjd kärnkraftsskatt

Statliga Vattenfall har hävdat att det var ett kommersiellt beslut att stänga reaktor 1 och 2 vid Ringhals. Men en bärande orsak till det var höjningen av den så kallade kärnkraftsskatten med 17 procent som signerades av regeringen Löfven. Innan dess hade Göran Perssons regering också chockhöjt skatten med 85 procent, följt av Reinfeldt som höjde den med 24 procent.

Skatten baseras dessutom inte på hur mycket el som faktiskt produceras utan beräknas på reaktorernas kapacitet. Utöver detta tillkommer ökade omkostnader för en ifrågasatt höjning av den redan höga säkerheten och investeringar i nya anläggningskomponenter. Sammantaget resulterade det i att Vattenfalls ledning – som av den rödgröna regeringen fått flera kärnkraftsvänliga styrelseledamöter utbytta mot kärnkraftskritiska dito – ansåg att fortsatt drift skulle bli för dyr.

Ringhals årsredovisningar – med den höjda kärnkraftsskatten och de då låga elpriserna inräknade – visar dock att Ringhals årligen ändå gjorde mångmiljonvinster. Mellan 2017 till 2019 blev den sammanlagda vinsten efter finansnetto drygt en miljard kronor. Även för 2020 och 2021 redovisas hundratals miljoner kronor i vinst.

Anders Blennermark, som besiktigade reaktor 1 efter ett omfattande moderniseringsarbete hävdar, tvärt emot ledningen, att det inte alls skulle krävas några stora investeringar för fortsatt drift. I ett internt dokument som har läckt ut på internet sammanfattade han resultatet av sin genomgång.

”Slutsatsen är att Ringhals 1, med låga investeringar, klarar både 50 och 60 års drift”, skriver han i dokumentet.

LÄS ÄVEN: Därför bör även du som är missnöjd med SD stödrösta på dem

Stängdes trots stor vinst

När Ringhals presschef Anna Collin konfronteras av Expressen med uppgifterna håller hon med och konstaterar att ”Ringhals 1 var en jättefin anläggning. Superfint skick, det är ingen tvekan om det”. Att Ringhals fortfarande gjorde en vinst på över 300 miljoner trots skattehöjningen och de låga elpriserna och det saknades vekliga marknadsmässiga skäl för nedläggning spelade ingen roll. Styrelsen ville stänga ändå.

De rekordhöga elpriserna har debatterats livligt inför valet. Socialdemokraterna skyller på Putin och vill inte erkänna sitt politiska ansvar för situationen. Vattenfalls dåvarande styrelseordförande Lars G Nordström står trots belägg om motsatsen fortfarande fast vid att nedstängning var ett kommersiellt motiverat beslut. Det är något som Moderatledaren Ulf Kristersson kallar för ”en bisarr uppfattning”. Det läckta dokumentet påstår Nordström att han, trots sitt styrelseordförandeskap när det skrevs, inte känner till.

LÄS ÄVEN: Myndighetens tips i vinter: ”Sov i koja under köksbordet”

Odenberg ger båda sidor rätt

Den tidigare försvarsministern Mikael Odenberg (M) var generaldirektör för Svenska Kraftnät 2008–2017. Han säger att den sista skattehöjningen ”tippade reaktorerna över lönsamhetsgränsen” men för samtidigt ett resonemang där han vill ge både Vattenfall och Ulf Kristersson rätt.

– Det är som Vattenfall säger att nedläggningen skedde på företagsekonomiska grunder. Det är ett kommersiellt beslut och inte ett politiskt beslut. När sedan Ulf Kristersson försöker hävda att det är ett politiskt beslut så har han ju rätt i den meningen att anledningen till att reaktorerna bedömdes som olönsamma var ju den effektskatt som lades på kärnkraften, säger han.

Odenberg konstaterar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet var ”ansvariga för den sista höjningen som tippade bordet över ända”, samtidigt som Alliansregeringen inte heller står utan skuld, då även de höjde skatten om än inte lika mycket.

Halverade elpriser med Ringhals igång

Forskningsorganisationen Energiforsk har gjort en simulering av det svenska elnätet där man tillförde elproduktion motsvarande Ringhals 1 och 2. Simuleringen visar att priserna idag hade kunnat vara cirka 50 procent lägre i södra Sverige om reaktorerna inte avvecklats.

I sociala medier har en video där skådespelaren Stefan Sauk kommenterar turerna kring nedläggningen av Ringhals fått stor spridning. Videon kan ses nedan.

Inrikes