Av de 175 miljarder kronor regeringen beslöt att svenska skattebetalare ska ge till EU:s så kallade återhämningsfond efter pandemin, är Sverige det land som får allra minst tillbaka i form av stöd.

Avtalet som den rödgröna regeringen förhandlade fram ger EU rätt att låna upp 8 000 miljarder. Då det röstades igenom i riksdagen med hjälp av C, L, M och KD accepterade Sverige att gå i borgen för hela lånebeloppet men om allt går enligt plan och alla länder betalar som de ska är Sveriges nettoåtaganden ”bara” i storleksordningen 140 – 150 miljarder. Detta kommer betalas av oss, våra barn och barnbarn fram till 2058 – det konstaterar EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers (SD) har tittat närmare på siffrorna.

Partierna som stödde fonden argumenterade för att fondens bidrag och billiga lån till Syd- och Östeuropa skulle gynna vår ekonomi, öka vår export och ge fler jobb. Man upprepade att ”Sverige är ett litet exportberoende land”.

LÄS ÄVEN: Krisande Sverige ska betala 175 miljarder i stöd till andra coronadrabbade EU-länder

I juli publicerade EU-kommissionen en ekonomisk analys av skuldfondens ekonomiska effekter och Sverige beräknas få coronastöd på sammanlagt 33 miljarder kronor mellan 2021 och 2026. Enligt EU-kommissionen kommer Sveriges BNP vara 0,27 procent högre 2026 som en följd av stödet.

”Det kan låta trevligt med utbetalningar av coronastöd, men man måste komma ihåg att vi de följande åren kommer betala tillbaka det vi fått och därtill mångdubbelt mer. Svenska turister kommer dock kunna njuta av bättre vägar, broar och museer i Portugal, Italien, Grekland och Spanien”, skriver Weimers.

Spridningseffekter

Ytterligare en effekt av att andra länder spenderar sina coronafondsmedel vilket ökar deras import från Sverige blir så kallade spridningseffekter. Toppåret 2026 får Sverige enligt kalkylen en exportökning motsvarande en BNP-ökning på 0,12 procent. Glädjen förtas dock av att svenska företags konkurrenter i länder som Tyskland, Holland, Belgien och Österrike kommer kunna skörda betydligt fler och större frukter av fonden.

Fonden ser enligt beräkningen bra ut för Sveriges ekonomi, men det är bara för att man jämför med ett utfall där inget investerades i vårt lands ekonomi och inte med vad som hänt om vi investerat allt som vi ger bort till andra länder i vår egen ekonomi. Det är alltså en fråga om äpplen och päron. Vidare visar EU:s kalkyl att de medel som nu upplånas till Coronafonden för att injiceras som stimulans i EU:s ekonomi gynnar Sverige minst av alla länder i unionen. Således är skuldfonden värre än vad de värsta pessimisterna kunde föreställa sig.
[…]
Svensk media har mig veterligen inte skrivit om EU-kommissionens analys. Jag ställer mig frågande till en nyhetsvärdering där media inte jämför EU:s beräkningar av effekterna av Coronafonden med de förment statsbärande partiernas löften om vad hundratals miljarder i lånegarantier och betalningsåtaganden skulle ge. Vore det inte befogat att rapportera att den överenskommelse som den rödgröna regeringen slutit och som godkänts av den borgerliga oppositionen gav vårt land sämst utbyte av alla länder i EU?

Ekonomi