Svenska folket har vant sig vid det extremt låga ränteläge som rått på senare år. I takt med att inflationen börjat skena och Riksbanken börjat höja styrräntan mot mer normala nivåer har förtroendet hos allmänheten för centralbanksmyndigheten rasat och befinner sig nu på en historiskt låg nivå.

Det är i den nyligen av Sifo genomförda förtroendeundersökningen som Riksbanken får bottenbetyg av medborgarna. Centralbanksmyndigheten får klä skott för att många svenskar upplever en hårt ansträngd hushållsekonomi med hög inflation och höga priser och samtidigt rejäla räntehöjningar på sina bostadslån.

Halverat förtroende på ett år

Riksbanken åker dessutom med i en allmän förtroendekris för rättsväsendet och myndigheters förmåga att förvaltningsstyra Sverige på ett kompetent sätt. Här pekas den galopperande invandrade gängkriminaliteten ut med ständigt nya rekord i skjutningar och sprängningar som en dominerande påverkande faktor.

För Riksbanken handlar det om ett halverat förtroende på bara ett år. Nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen har inte fått någon drömstart. Hans opinionschef Toivo Sjörén säger sig ana varför:

– Riksbanken vill att vi ska bli lite fattigare och handla mindre. Det är kanske inte den mest populära åtgärden.

Vant sig vid låg ränta

Stora delar av svenska folket, framför allt de som äger sin bostad, har relativt snabbt anpassat sin lånesituation efter det extremt låga ränteläge som gällt på senare tid med minus- och nollränta från Riksbanken som gjort det billigt att låna.

Att man dessutom inte behövt amortera på sina bostadslån har också medfört att de svenska hushållens bolåneskuld ökat dramatiskt och en situation som många bedömare varnar för kan leda till en ny fastighetskris.

I takt med att inflationen börjat skena, mycket till följd av höga priser på el och drivmedel som fortplantat sig genom varu- och tjänstekedjan, har Riksbanken sett sig nödgad att dra i den penningpolitiska bromsen för lånefesten och höja styrräntan.

Från 0 till 3,5 procent

Att man inte gjort det tidigare beror till stor del just på att man insett att det skulle påverka de höft bostadsbelånade hushållens ekonomi på ett kännbart sätt. Men nu ser man inte något alternativ.

Konkret har Riksbankens nya giv inneburit att styrräntan på drygt ett år stigit från 0 till 3,5 procent, vilket i sin tur avseglat sig i höjda räntor på hushållens bostadslån.

Men även 3,5 procent är en låg ränta sett ur ett lite längre historiskt perspektiv, och trots räntehöjningarna biter sig en fortsatt hög inflation, om än något dämpad, fast. Ytterligare räntehöjningar kan därför behövas och har aviserats.

– Inflationen är högre än 2 procent, så man har inte nått sitt eget mål. Sedan kan det finnas ett allmänt missnöje över räntenivån. Det har ökat kostnaderna för hushållen, förklarar Toivo Sjörén.

Sticker ut i mätningen

Vad allmänheten tycker om en myndighet mäts med med ett så kallat anseendeindex. För att få godkänt ska man ligga på en siffra över 50. Riksbanken har på kort tid rasat från godtagbara 52 till rejält underkända 26.

Det sticker ut i undersökningen, dels i reda siffror men också genom att inte ha orsakats av någon regelrätt myndighetsskandal. Normalt föranleds ett förtroenderas av den hör magnituden att oegentligheter av något slag avslöjats, som med IT-skandalen på Transportstyrelsen 2017 som ledde till att huvuden inom såväl myndigheten som regeringen rullande.

Att Riksbanken sjunker i popularitet därför att den gör sitt jobb i motsats till att missköta det är problematiskt, menar Sjörén och kan göra det svårt för centralbanksmyndigheten att återfå allmänhetens förtroende:

– Har man ett gott förtroende i grunden brukar det kunna gå bra att komma tillbaka. Men jag låter lite tveksam nu, för tidigare har det berott på enskilda skandaler.

Opinionschefen ser framför sig en ränte- och inflationsutveckling som riskerar konsolidera ett lågt förtroende för Riksbankens under överskådlig tid. Han tror samtidigt att det inte bara beror på räntehöjningarna i sak utan i man varit för dålig på att förklara nödvändigheten i åtgärderna för allmänheten, en uppgift där han själv har en central roll.

Lågt förtroende för de rättsvårdande myndigheterna

En annan faktor som spelar in är också en smittoeffekt där allmänhetens förtroende rasar generellt för viktiga myndigheters förmåga att fullgöra sina uppdrag och förvalta Sverige på ett ordnat sätt. Framför allt är det de rättsvårdande myndigheterna som tagit stryk i medborgarnas ögon – Kriminalvården, Polismyndigheten, Sveriges Domstolar och Säkerhetspolisen.

Sjörén sticker inte under stol med att det är rättsväsendets oförmåga att komma till rätta med den invandringsrelaterade grova gängkriminaliteten som mer än något annat drar ned medborgarnas förtroende:

– Jag tror att det går att knyta till sprängningar och intensiva skjutningar, nästan dagliga sådana.

Höga förväntningar infrias inte

Många svenskar förväntar sig en quick fix och kraftfulla åtgärder när det gäller de här brotten och den nya borgerliga SD-stödda regeringen har aviserat ett ”paradigmskifte” på det kriminalpolitiska området som dock ännu inte avspeglat sig i någon konkret minskning av den grova gängbrottsligheten.

Andra mätningar visar att allmänhetens otålighet är stor och att man inte upplever att förväntningarna infriats i motsvarande takt. Det avspeglar sig inte bara i ett lågt förtroende för rättsväsendet utan också för regeringen som om det vore val idag skulle förlora stort mot S, MP, V och C.

Professionella bedömare har försökt dämpa förväntningarna och inskärpa hos allmänheten att de problem med den invandrade gängkriminaliteten som ackumulerats under ett flertal decennier kommer att ta minst lika lång tid att få bukt med. Detta eftersom man i Sverige inte anser sig kunna vidta så drastiska åtgärder som exempelvis Bolsonaro i Brasilien eller Duterte i Filippinerna.

Behöver visa att man ”är på rätt väg”

Men Sjörén tror att allmänhetens förtroende för rättsväsendet i likhet med det för Riksbanken går att vända även utan kraftiga mätbara resultat – bara man på ett förtroendeingivande sätt kan kommunicera och ”göra troligt att man är på rätt väg”.

Men för detta krävs i varje fall att folk ser att skjutningarna och sprängningarna vänder nedåt och inte skenar fortsatt uppåt som hittills, tror opinionschefen. Nu uppfattar många svenskar enligt Sjöréns uppfattning att Sverige är på väg åt fel håll och att ingen vändning är i sikte.

Sjörén tar Försvarsmakten som exempel där man just nu upplever ett stärkt förtroende bland allmänheten, trots en del ifrågasatta genus- och hbtgi+-utspel. Folk uppskattar nysatsningen på det under lång tid nästan helt nedmonterade försvaret och hur man varit synlig relatera till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Det visar enligt Riksbankens opinionschef att det går att återvinna ett förlorat myndighetsförtroende om människor uppfattar att man rör sig ”i rätt riktning”. Andra myndigheter som uppmärksammats kritiskt men lyckas få höga förtroendesiffror i Sifos senaste mätning är Kustbevakningen, Valmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.

46 myndigheter ingår i Sifo-mätningen där närmare 10 000 personer i åldrarna 18-79 år har tillfrågats online under perioden 17-29 maj.

Ekonomi