Sveriges redan hårt pressade bolånetagare kan drabbas av ytterligare kraftiga räntehöjningar. Om detta siar flera storbanker i sina konjunkturrapporter. Orsaken är att Hamas terror i Mellanöstern riskerar eskalera till en storkonflikt.

Hamas massmord I Israel och landets väpnade ansträngningar att trycka tillbaka den muslimska terrororganisationen som styr Gazaremsan har fått återverkningar också i Sverige. Detta bland annat i form av massmanifestationer där tusentals personer med invandrarbakgrund i Mellanöstern tagit till gatorna för att visa sitt stöd för islamisk antisemitisk terrorism.

Nu kan även redan hårt pressade bolånetagare också drabbas av händelseutvecklingen där borta. Det går de svenska storbankerna nu ut och varnar för. Det man ser framför sig är en chockhöjning av styrräntan, vilket skulle innebära kraftigt ökade bolånekostnader för en redan ekonomiskt hårt pressad grupp.

Ändrade bedömningar

Riksbanken kommer med sitt nästa räntebesked om en vecka. Tidigare bedömningar har varit att det blir en höjning men en blygsam sådan på 0,25 procentenheter.

Det skulle också bli den sista i sitt slag och så småningom vändas i sänkningar. Efter riksbankschef Erik Thedéens pressträff för en vecka sedan menade flera bedömare att det kanske inte blir någon ytterligare räntehöjning överhuvudtaget.

Men nu har bedömarna ändrat sig igen och siar i stället om kraftiga höjningar av styrräntan med minst 1,5 procentenheter under 2024, från dagens 4 procent till 5,5 procent eller mer. Det skulle få förödande konsekvenser för många bolånetagare.

Hamas terror kan leda till storkonflikt

Det man tror kan ställa till det är det inte helt otänkbara scenariot att Hamas terror och Israels militära försvar eskalerar till en storkonflikt i Mellanöstern. Iran har redan aviserat att man överväger att anfalla Israel och analytiker ser framför sig ytterligare ett geopolitiskt proxykrig mellan stormakterna.

Det skulle i sin tur ledan till en global nedgång i världsekonomin av en betydligt kraftigare magnitud än vad prognoserna så här långt flaggat för. Oljepriserna tros då komma att stiga kraftigt och inflationstrycket öka i stället för att stabiliseras.

Bland dem som nu går ut med en varning till landets bolånetagare att se om sitt hus återfinns bland annat Handelsbanken och Swedbank som tecknar dystra framtidsscenarion i sina konjunkturrapporter. Om de får rätt kommer många som köpt sina bostäder de senaste åren att drabbas hårt.

Många med bolån redan vid avgrundens rand

Ett stort antal år av extremt låga räntor har lett till en kraftig ökning av antalet bolånetagare i inkomstlägen där man annars inte skulle haft råd att äga sin bostad. Man har små ekonomiska marginaler och har redan med hittillsvarande räntehöjningar i kombination med hög inflation och höga priser på el, livsmedel, drivmedel med mera nått gränsen för vad man klarar.

Ur ett rent penningpolitiskt perspektiv borde Riksbanken ha höjt styrräntan mer än vad man gjort för att få bukt med den galopperande inflationen. Att man inte gjort det beror just på att det skulle sända chockvågor genom landets bolånetagare.

Ökad press på Riksbanken

Redan idag och under rådande omständigheter är styrräntan alltså lägre än vad den skulle behöva vara. Om den världsekonomiska spelplanen ritas om ytterligare, exempelvis genom en storkonflikt i Mellanöstern, ökar pressen ytterligare på Riksbanken då gapet mellan vad styrräntan är och vad den borde vara blir ännu större.

I storbankernas konjunkturrapporter beskriver man en verklighet där ”hushållen ser ut att ha kommit långt i anpassningen till högre räntor”. Bakom den formuleringen döljer sig emellertid en hård verklighet och stålbad för många med bolån.

Högre månadsavgift ovanpå högre ränta

I likhet med Riksbanken för en vecka sedan är man mer bekymrad för det man summariskt kallar ”fastighetsbolagen”. I den gruppen döljer sig idag ett mycket stor antal inte särskilt stora bostadsrättföreningar som ägs av medlemmarna, det vill säga fastigheternas bostadsrättsinnehavare.

Det Riksbanken och nu också storbankerna är oroliga över är hur föreningarna ska klara de kraftiga räntehöjningar som sker när bindningstiderna på de i de flesta fall bundna lånen på flerfamiljsfastigheterna nu löper ut. I lite nyare föreningar, framför allt de som uppstått genom ombildning, kan fastighetslånen vara betydande.

Den månadsavgift man som bostadsrättsinnehavare betalar till föreningen går förutom löpande driftskostnader till att täcka föreningens räntekostnader. När dessa skjuter i höjden måsta månadsavgiften höjas med motsvarande. Detta kommer för det enskilda hushållet ovanpå de ökande boendekostnaderna för bolånen, elen med mera.

Besked från Riksbanken om en vecka

Storbankerna hoppas i sina konjunkturrapporter på en annan och mer gynnsam ekonomisk utveckling där styrräntan stabiliseras på 4,25 procent för att sedan vända nedåt. Men osäkerheten kring att så verkligen blir fallet har ökat.

Den 22 november lämnar Riksbanken besked om vilket räntebeslut man fattat för nästkommande period.

LÄS ÄVEN: Riksbanken varnar för räntechock

Ekonomi