Den extremt höga invandringen till Sverige av människor som inte arbetar håller på att rasera hela pensionssystemet. Den varningen utfärdar Pensionsmyndighetens nytillträdda generaldirektör Anna Pettersson Westerberg.

Allt fler pensionärer – idag hela 6 av 10 – får någon form av skattefinansierat tillskott för att kunna överleva ekonomiskt när de slutar arbeta. En ökande andel utgörs av migranter som antingen aldrig kommit i arbete eller genom att ha invandrat till Sverige i vuxen ålder inte arbetat tillräckligt många år för att få en pension de kan leva på. Då får skattebetalarna kliva in.

Nya generaldirektören varnar

Anna Pettersson Westerberg är nytillträdd generaldirektör på Pensionsmyndigheten. Hon varnar för en utveckling där incitamentet att arbeta blir allt svagare när staten kliver in och kompenserar den som av olika skäl inte arbetat ihop till sin pension.

– Livstidsinkomstprincipen och drivkraften till arbete har urholkats, säger hon i en intervju med Tidningen Näringslivet.

LÄS ÄVEN: Jobba ett år längre ger mer än 30 års pensionssparande

Flora av skattefinansierade stöd

I takt med att Sverige fått ett ökande antal personer – varav en betydande andel är utomvästliga migranter – som med grundprinciperna i pensionssystemet inte får en pension som räcker till mat och hyra, har kompensatoriska stöd införts.

Bland annat har garantipensionen på kort tid höjts flera gånger och ett särskilt inkomstpensionstillägg införts. Förra året indexerades garantipensionen dessutom upp kraftigt till följd av den höga inflationen. Totalt finns idag hela sju olika skattefinansierade stöd av det här slaget.

Respektavståndet utraderat

Sammantaget innebär det att det så kallade respektavståndet i princip har utraderats. Det lönar sig helt enkelt inte längre att arbeta – att göra ingenting ger en lika bra pension. Samtidigt får skattebetalarna bära en allt större ekonomisk börda för allt fler pensionärer.

– Pensionerna måste bygga på arbete eftersom det är grunden för att finansiera dem – det måste löna sig att arbeta. Samtidigt behöver äldre människor utan arbetsförmåga ha ett grundstöd som ger en tillräckligt god försörjning. Den balansgången kämpar alla pensionssystem med, säger Anna Pettersson Westerberg.

LÄS ÄVEN: Rapport: Samma pension oavsett man jobbat eller levt på bidrag

Pensionsåldrarna har måst höjas

När systemet för varje år alltmer överbelastas av utlandsfödda personer som inte är anställningsbara på svensk arbetsmarknad eller arbetar ett otillräckligt antal år för att uppnå full pension havererar den balansgång som Pensionsmyndighetens generaldirektör talar om.

En effekt av att en ökande antal pensionärer tär på systemet i stället för att nära det och bära sin egen pensionsbörda är att alla måste arbeta längre innan de får gå i pension. Den lägsta pensionsåldern har höjts från 62 till 63 år och garantipensionsåldern från 65 till 66 år.

Påverkar arbetsgivaravgifterna

En annan effekt är att den andel av arbetsgivaravgifterna som öronmärks för finansiering av pensionerna har måst höjas. Än större höjningar har emellertid skett med den så kallade allmänna löneavgiften, en dold skatt som går rakt in i statskassan, bland annat för att finansiera skattekompensation för utrikesfödda pensionärer.

Om de pengarna i stället helt eller delvis gått till arbetstagarens avsättning till ålderspension skulle den kunna vara avsevärt högre än idag. Det handlar om så mycket som en tredjedel av hela arbetsgivaravgiften.

För den som är frisk och/eller har ett arbete som inte är fysiskt krävande kan det kännas naturligt att arbeta längre. För den som har ett tungt jobb, är utsliten och/eller sjuk är det annorlunda, och att gå i pension i förtid straffar sig ekonomiskt.

LÄS ÄVEN: Jobba längre ger ALLT MINDRE påslag på pensionen

Tickande bomb

Anna Pettersson Westerberg påtalar den eskalerande invandringsrelaterade påfrestningen på pensionssystemet och behovet av att skjuta till alltmer skattemedel. I TN liknas problemet vid “en tickande bomb”.

För den gruppen faller incitamentet att arbeta genom att de ändå kompenseras av den statliga garantipensionen. En mycket stor andel inleder sin vistelse i Sverige med bidragsförsörjning och tappar redan där drivkraften att bli självförsörjande. När de blir varse att det inte heller gör någon skillnad på pensionen om man kommer i arbete eller fortsätter leva på bidrag minskar incitamenten ytterligare.

Vill ändå “fånga upp” gruppen

För den gruppen förespråkar Anna Pettersson Westerberg dock inte några konkreta morötter eller piskor. Bara att Pensionsmyndigheten blir bättre på att “informera om hur viktigt det är att försöka komma i arbete så fort det går för att tjäna in till sin pension”.

Att minska eller ta bort de skattefinansierade kompensationerna för migranter som arbetat lite eller inte alls är inget som den nytillträdda generaldirektören vill se. Tvärtom tycker hon att det måste finnas stöd “som fångar upp” den här gruppen.

Ekonomi