Regeringen vill nu betala människor för att acceptera vindkraft i sin närmiljö. Att bo nära nya vindkraftverk ska enligt ett färskt förslag kunna ge upp till 38 000 kronor om året skattefritt.
Den officiella motiveringen är att det ska “löna sig” att ha vindkraftverk som granne. Men bakom formuleringarna finns en annan verklighet: vindkraften möter på många håll så starkt motstånd att regeringen nu ser ekonomiska lockbeten – mutor på vardaglig svenska – som nödvändiga för att få fram fler etableringar på land.
LÄS ÄVEN: SR-inslaget: Skyller dyrare el på uteblivna vindkraftsprojekt
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Förslaget innebär att den som bor inom nio vindkraftverkshöjder från ett nytt verk ska få del av vindkraftsparkens intäkter. I södra Sverige, där elpriserna är högre, kan ersättningen enligt regeringens beräkningar uppgå till 38 400 kronor per år. I norra Sverige handlar det om ungefär 19 400 kronor. Det rapporterar bland annat SvD.
Samtidigt aviserar regeringen en utredning om inlösen av fastigheter nära nya vindkraftverk för den som trots ekonomisk morot ändå inte står ut eller fått se värdet på sitt hus sjunka som en sten.
Erkännande av växande motstånd
Att regeringen känner sig tvungen att gå fram med ekonomisk kompensation ses som ett erkännande av att vindkraften inte vinner folkligt stöd av egen kraft genom klimatsignalering. Om etableringarna uppfattades som oproblematiska och positiva skulle det inte behövas skattefria utbetalningar för att få människor att acceptera dem i närmiljön, menar man.
Motståndet handlar inte bara om estetik eller allmänt förändringsmotstånd. På många håll i landet vittnar boende om en konkret försämring av livsmiljön: buller, skuggor, blinkande hinderljus, oro för sjunkande fastighetsvärden och en känsla av att bli överkörda i processer där exploatörer, myndigheter och politiker driver på medan de boende förväntas anpassa sig.
Det är också betecknande att regeringen uttryckligen säger att den lokala acceptansen måste öka för att vindkraften ska kunna byggas ut vidare. Det indikerar att problemet inte främst är tekniskt utan socialt och politiskt. Vindkraften stöter på patrull därför att många människor inte vill ha den inpå knuten.
Boende vittnar om störningar – myndigheter litar på bolagen
På flera håll beskriver närboende hur de fått sin vardag kraftigt försämrad när vindkraftverk tagits i drift. I Vaggeryds kommun anmälde boende störande ljud från vindkraftsparken Boarp efter att Eolus startat verken i området. Enligt de boende lät det betydligt mer än vad bolaget tidigare gett sken av, och egna mätningar uppgavs visa nivåer långt över det tillåtna.
Trots detta valde Länsstyrelsen att inte kräva någon extern, ackrediterad kontrollmätning. I stället avslutades ärendet med hänvisning till tidigare beräkningar och tillit till bolagets egna uppgifter. Beskedet till de boende blev därmed att myndigheten inte såg skäl att föregripa de mätningar som bolaget självt senare skulle utföra.
Husägare får bära kostnaden själva
Ett annat återkommande klagomål gäller fastighetsvärden. När vindkraft planeras eller byggs i närheten kan konsekvenserna slå hårt mot enskilda husägare, långt innan någon eventuell kompensation ens blir aktuell.
Ett uppmärksammat exempel är Sven och Görel Willén utanför Smedjebacken. Enligt deras uppgifter och en preliminär värdering riskerar deras gård att halveras i värde om den planerade vindkraftsparken på Styggtjärnsberget blir verklighet. Banken sade dessutom nej till ytterligare belåning med hänvisning till osäkerheten kring hur etableringen kan påverka fastighetens värde.
LÄS ÄVEN: Hotet från vindkraften halverade värdet på Svens och Görels hus
För paret handlade det inte om någon abstrakt diskussion om energipolitik, utan om ett hem de investerat år av arbete och pengar i. Ny brunn, nytt badrum, upprustningar och amorteringar riskerar att utraderas av ett projekt de själva inte bett om och inte kan påverka i någon meningsfull utsträckning.
Samtidigt har företrädare för vindkraftsbolag gjort klart att någon full kompensation för sådana värdefall i regel inte är aktuell. Ersättning, där sådan alls erbjuds, begränsas normalt till dem som bor allra närmast verken. Men forskning har pekat på att påverkan på fastighetsvärden kan märkas på betydligt längre avstånd än så.
LÄS ÄVEN: Ingen kompensation för vindkraftsdrabbade husägare
Det betyder att många hushåll riskerar ekonomisk skada utan att omfattas av de modeller för kompensation som nu lyfts fram. När regeringen nu talar om ersättning till närboende är det därför inte ett tecken på att problemen försvinner, utan snarare på att man försöker lappa ihop ett system där många redan upplever sig som förlorare.
Hälsoriskerna fortsätter att väcka frågor
Kritiken mot vindkraften gäller inte bara ekonomi och livsmiljö utan också hälsa. Forskning som uppmärksammats under senare tid har satt fokus på infraljud från vindkraftverk – frekvenser under det mänskliga hörselområdet, men som ändå kan påverka kroppen.
Ett svenskt forskarlag med koppling till bland annat Högskolan i Gävle har slagit larm om höga uppmätta nivåer. Enligt forskarna kan exponering kopplas till besvär som stress, huvudvärk och migrän, och man pekar samtidigt på att kunskapsläget fortfarande är otillräckligt när det gäller de långsiktiga hälsoeffekterna.
LÄS ÄVEN: Forskningslarm: Hälsofarligt höga nivåer av infraljud från vindkraft
Osäkerheten är i sig pekas ut som en del av problemet. Trots att frågor rests om möjliga hälsorisker fortsätter utbyggnaden, medan de boende förväntas leva med konsekvenserna under tiden forskningen försöker hinna i kapp. Någon tydlig försiktighetsprincip har inte kännetecknat utvecklingen.
Kommuner säger nej – då kommer pengarna
Motståndet mot vindkraften har också satt tydliga spår i den kommunala beslutsprocessen. På senare år har en mycket stor andel projekt stoppats kommunalt. Regeringens svar har inte varit att dra i nödbromsen, utan att öka de ekonomiska incitamenten.
Sedan tidigare har kommuner utlovats ersättning för att säga ja till vindkraftsetableringar. Nu ska alltså även de närboende få del av pengarna. Budskapet är tydligt: om människor och kommuner inte frivilligt accepterar utbyggnaden, ska motståndet stävjas med mutpengar.
Rekordproduktion – och rekordförluster
Samtidigt som regeringen försöker bana väg för fler etableringar blir den ekonomiska bilden för vindkraften allt mörkare. Nya genomgångar av bokslut visar att branschen trots hög produktion har mycket stora lönsamhetsproblem.
Enligt en analys av docent Christian Sandström och företagsekonomen Christian Steinbeck redovisade 240 vindkraftsbolag ett samlat underskott på omkring 6,3 miljarder kronor för 2024. Bolagen i genomgången stod för huvuddelen av svensk vindkraftsproduktion, vilket gör siffrorna särskilt anmärkningsvärda. Den genomsnittliga resultatmarginalen efter finansiella poster låg på minus 51 procent.
Utvecklingen beskrivs inte som ett tillfälligt hack i kurvan utan som en tilltagande strukturkris. I synnerhet i Norrland, där utbyggnaden varit som störst, har överproduktion och låga elpriser slagit hårt. Men även i övriga landet är siffrorna röda.
LÄS ÄVEN: Rekordproduktion och rekordförluster – forskare larmar om en vindkraft i kris
En central förklaring är att vindkraft producerar el när det blåser, inte när efterfrågan är som störst. När många verk samtidigt matar ut stora volymer pressas priserna ned, ibland ända till noll eller ännu lägre. Då blir mer produktion inte en vinstmaskin, utan en väg till sämre betalt för alla.
Vattenfall visar hur illa läget är
Inte heller det statliga energibolaget Vattenfall tycks kunna få lönsamhet i sin svenska vindkraft. Nya årsredovisningar visar att verksamheten gick med kraftig förlust även 2024. Enligt sammanställningar gjorde Vattenfalls svenska vindkraftsverksamhet ett negativt rörelseresultat på 870 miljoner kronor det året.
Därmed handlar det om fem raka år med förluster. Samtliga bolag i den svenska vindkraftsdelen redovisade minusresultat, trots fortsatt politiskt stöd och fortsatt expansion.
LÄS ÄVEN: Årsredovisningar visar: Brakförlust för Vattenfalls vindkraft fem år i rad
Det gör regeringens nya ersättningsmodell ännu mer anmärkningsvärd, menar man. Samtidigt som hushåll ska lockas att acceptera vindkraft med skattefria utbetalningar, och kommuner ska kompenseras för att säga ja, visar boksluten att själva affärsmodellen i stora delar av branschen är svag. Kritiker har börjat ställa frågan hur mycket vindkraftsutbyggnad som skulle ha skett på helt kommersiella villkor.
När kalkylerna spricker får andra betala
Utöver bolagens egna förluster lyfts även bredare systemkostnader fram. Vindkraften är väderberoende och kräver att annan kraftproduktion eller reservkapacitet finns tillgänglig när det inte blåser. Det innebär att systemet måste bära dubbla kostnader: dels för vindkraften, dels för det som ska ta över när vinden mojnar.
Till detta kommer nätutbyggnad, balanskostnader och risker kring framtida nedmontering och markåterställning om projekt havererar ekonomiskt. Kritiken går ut på att dessa kostnader inte fullt ut syns i exploatörernas egna kalkyler, utan i slutändan kan skjutas över på elkunder, kommuner eller skattebetalare.
Se Samnytts vindkraftsdokumentär
Du som inte redan gjort det, se gärna Samnytts vindkraftsdokumentär i tre delar där vi tar ett brett och kritiskt granskande grepp på den gröna energiomställningens effekter.
