Runt 4 000 gängkriminella använder Försäkringskassans ersättningar som en vit grundinkomst – en ekonomisk livlina som fortsätter flöda även när brottsvinsterna sviktar. Över tid har minst 3,6 miljarder skattekronor betalats ut till personer med koppling till organiserad brottslighet, visar en ny myndighetsrapport.
Den nya rapporten, framtagen inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, visar att cirka 4 000 individer inom den av polisen kartlagda gängmiljön får sin grundförsörjning genom sjukersättning, sjukpenning eller arbetsmarknadsstöd.
– Den bekräftar än en gång att gängkriminella använder socialförsäkringen som grundinkomst och för att på så sätt skapa en fasad av vita inkomster, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i en kommentar till TV4.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I genomsnitt handlar det om 1,5 miljoner kronor per person i sjukersättning, 900 000 kronor i sjukpenning, eller 600 000 kronor i arbetsmarknadsstöd, enligt rapporten. Totalt motsvarar detta 3,6 miljarder kronor i utbetalningar över den tid som rapporten tittat på.
Delanalys 2 visar att dessa ersättningar fungerar som både grundinkomst och vit fasad, något som ”underlättar en kriminell livsstil” när illegala inkomster inte redovisas.
Stor del har utländsk bakgrund
En betydande andel av de personer som ingår i polisens gängpopulation har någon form av utländsk bakgrund, enligt rapportens kartläggning. Det handlar både om individer som är födda utomlands och personer som är födda i Sverige men har två utrikesfödda föräldrar. Dessa grupper utgör tillsammans en klart större andel i gängmiljön än i befolkningen i stort, skriver Försäkringskassan.
Andelen andra generationens invandrare, det vill säga personer födda i Sverige men med två utrikesfödda föräldrar omnämns som särskilt brottsaktiva. Som andel av befolkningen utgör gruppen cirka fyra procent, men är enigt Försäkringskassans rapport markant högre bland de individer som polisen klassar som aktiva eller kopplade till gängmiljön.
Rapporten pekar på att den höga representationen av personer med utländsk bakgrund kvarstår även när man justerar för gruppens demografi. Eftersom gängpopulationen till stor del består av män i åldern 20–39 år jämförs siffrorna med just den kategorin i rikets befolkning, där 6,4 procent är inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar och 28,4 procent är utrikesfödda.
Trots detta ligger andelarna i gängpopulationen fortsatt avsevärt högre. Möjliggörargruppen – individer som stöttar nätverken med specialiserade roller, exempelvis inom ekonomi eller logistik – avviker dock något genom att ha en större andel personer som är inrikesfödda med minst en inrikesfödd förälder, även om även denna grupp har en betydande andel med utländsk bakgrund
Full arbetsförmåga som kriminella – bidrag som svårt sjuka
Rapporten beskriver hur kriminaliteten inte bara består av våld, narkotika och vapen – utan också av avancerat administrativa upplägg. Bland exemplen finns falska läkarintyg, skenseparationer, företag använda som brottsverktyg och felaktigt folkbokförda individer.
I Delanalys 2 konstateras att gängkriminella ofta uppvisar full arbetsförmåga genom sin brottslighet, trots att de uppbär ersättningar som kräver nedsatt arbetsförmåga. Bland exemplen finns en gängledare som trots sjukersättning ”besökt gym, rest utomlands, anstiftat sprängningar och företrätt ett företag”.
Ett annat exempel rör en nätverksledare som beviljats sjukersättning med hänvisning till autismdiagnos, samtidigt som personen ”leder ett kriminellt nätverk, föreläser via egen firma och vid över 30 tillfällen dömts för brott”
Regeringen tagen på sängen
Regeringen reagerar starkt på uppgifterna på sätt som signalerar att man trots utlovat ”paradigmskifte” inte haft en uppfattning om hur omfattande de gängkriminella välfärdsbrotten är.
– Det är häpnadsväckande och djupt provocerande”, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i en kommentar till TT.
Hon säger vidare att hon tycker det är fel att gängen använder välfärdssystemen som kassako och att samhällets gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov, inte ned i de i kriminellas fickor för att göda gängkriminalitet.
– Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, konstaterar hon, och använder den tidigare S-ledda regeringens formulering i stället för sin egen.
Varför den regering som leds av henne parti inte lyckats täppa till möjligheterna till fusk, efter snart en hel mandatperiod vid makten, ger Tenje inte någon förklaring till.
”Välfärdspirater”
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) har ett namn för den sortens brottslingar och tycker att det de ängar sig åt är ”förkastligt”:
– Det här är välfärdspirater. Att över 1 000 gängkriminella skor sig på pengar som egentligen skulle gått till riktiga arbetslösa är förkastligt, konstaterar han i en kommentar till TV4.
Han konstaterar – återigen på sätt som indikerar att han innan rapportens offentliggörande inte hållit sig informerad – att den organiserade brottsligheten inte skyr några medel för att plundra välfärden och lägga beslag på skattebetalarnas pengar.
Kriminella företagare sjukskriver kriminella anställda
En tredjedel av de företag som sjukanmäler gängkriminella har nuvarande eller tidigare företrädare som själva är gängkriminella. I över 80 procent av företagen finns kopplingar till organiserad brottslighet, enligt rapportens sammanställning.
Delanalys 1 visar dessutom att samma grupper i stor utsträckning verkar i assistansbranschen – både som assistenter och som företrädare för i branschen verksamma bolag. ”De är överrepresenterade i både arbete som personliga assistenter och i kontrollutredningar”, konstateras i analysen.
Underhållsstöd – ytterligare en dold intäktskälla
Rapporten slår även fast att gängkriminella i stor utsträckning får underhållsstöd för sina barn, eftersom de på papperet saknar vit inkomst. År 2024 bedömde Försäkringskassan att 3 615 individer inom den organiserade brottsligheten saknade betalningsförmåga – vilket innebar 118 miljoner kronor i utbetalt underhållsstöd för deras barn.
Eftersom de verkliga inkomsterna ofta kommer från kriminalitet, uppstår en paradox: staten betalar förälderns kostnader – men får aldrig ersättning, eftersom inkomsterna aldrig syns.
Betalar sina skulder med bidragspengar
Gängmiljön är kraftigt skuldsatt. Delanalys 1 visar att över 40 procent av de aktiva har skulder hos Kronofogden, med ett sammanlagt skuldbelopp på 18 miljarder kronor. Minst 342 miljoner är direkta skulder till Försäkringskassan.
Varje år utmäts cirka 10,9 miljoner kronor av de ersättningar som gängkriminella får från Försäkringskassan. Det innebär att skattebetalarnas välfärdspengar i praktiken används för att betala av skulder som ofta härrör från tidigare brottslighet. I rapporten beskrivs det som en form av penningtvätt.
Polisen: Inga tecken på minskad gängkriminalitet
Enligt polisens senaste lägesbild finns i Sverige 67 500 personer med kopplingar till gängmiljön, varav 17 500 bedöms vara aktivt gängkriminella.
– Vi ser inte några tydliga indikationer på vare sig en ökning eller minskning, säger rikspolischef Petra Lundh i en kommentar till TV4.
Hon betonar att rekryteringen fortsätter och tycker att omfattningen är ”alldeles för stor”.
Otillräcklig lagstiftning – systemet anpassat för laglydiga
Rapporten är tydlig med att dagens kontroller inte räcker. Delanalys 2 slår fast att:
”Befintliga kontroller är inte tillräckliga för att förhindra den organiserade brottslighetens missbruk av Försäkringskassans förmåner… Lagstiftningen måste konstrueras annorlunda för att fungera när brottsligheten systematiskt utnyttjar välfärden.”
Sammantaget tecknar rapporterna en bild av ett välfärdssystem som länge varit anpassat efter människor som följer reglerna, men som nu möter aktörer som i stället ser systemen som en del av sin kriminella affärsmodell.
Regeringen utlovar åtgärder
Anna Tenje lyfter sekretessbrytande lagstiftning som ett av de centrala verktygen som träder i kraft i december, mer än tre år efter att Tidöregeringen tillträdde.
– Hårt arbetande människor måste kunna lita på att pengarna går till rätt personer, slår hon fast.
Även arbetet mot falska läkarintyg och införandet av bidragsspärrar påstås vara ”prioriterade reformer”. Varför de i så fall dröjer till mandatperiodens slut eller längre, förklaras inte.
LÄS ÄVEN: Palestinsk grönsakshandlare fejkade handikapp – försvann med miljoner
