➤ Kungliga Krigsvetenskapsakademien har publicerat en färsk studie som utgör ett monumentalt underkännande av det svenska totalförsvaret. Sverige riskerar att lamslås helt vid en internationell kris och om el- och datanäten slås ut med attacker kan svält och panik vara ett faktum bland det svenska folket på så kort tid som en vecka.

Tidigare studier har klargjort att det militära försvaret har enorma brister. Större delen av det svenska territoriet kan överhuvudtaget inte skyddas mot en angripare och de delar som kan försvaras faller inom en vecka. Den nya studien som presenteras som en vitbok och har titeln “Ett nytt totalförsvar” visar att civilförsvaret har samma gravt bristfälliga kapacitet som det militära.

Studiens huvudprojektledare Frank Rosenius skriver bland annat: “Cyberattacker slår ut elförsörjningen i hela landet, vilket gör att det mesta stannar i Sverige – telefonnät, mobilnät, betalningssystem för att ta några exempel. Folk börjar svälta efter cirka en vecka när livsmedelslagren är tömda. Angriparens utnyttjande av sociala medier skapar panik, misstroende och uppgivenhet”.

Avvecklingen av det rent militära försvaret de senaste decennierna utgör bara toppen av ett isberg. En ännu större avveckling har skett inom civilförsvaret men har varit mindre uppenbart än om exempelvis ett regemente eller en garnison läggs ned.

Efter andra världskriget och under det så kallade kalla kriget hade Sverige en enorm beredskap för att skydda och försörja den civila befolkningen i händelse av krig. Det fanns skyddsrum och skyddsmasker åt alla, det fanns jättelika lager med livsmedel och drivmedel och all tänkbar sjukvårdsutrustning och medicin, kort sagt allt sådant som skulle garantera det svenska folkets överlevnad om landet blev isolerat från omvärlden vid en krigssituation och handeln över gränserna bröt samman.

Allt detta har de senaste decennierna försvunnit. Den samordning mellan olika myndigheter för krissituationer som tidigare fanns existerar inte heller längre. Svenska regeringar, oavsett partifärg, har gjort andra prioriteringar än de som normalt betraktas som en statsmakts främsta uppgift – att skydda territoriet och folket och sörja för dess säkerhet, trygghet och överlevnad.

Studien förordar förbättrad IT-säkerhet och försvar mot cyberattacker men också att ett helt nytt civilförsvar med försörjningsberedskap och skydd av civilbefolkningen byggs upp från grunden. Man föreslår också att en totalförsvarsplikt återinförs. Sedan tidigare har den militära värnplikten återinförts i viss utsträckning.

Under det kalla kriget kunde 250.000 män och kvinnor mobiliseras inom civilförsvaret. Idag inte någon. Man vill också återinföra Beredskapspolisen, som också den har lagts ned och vars funktion var att understödja den ordinarie polisen i krislägen och krig.

Enligt studien budgeterade Sverige, omräknat till dagens penningvärde, cirka 4,5 miljarder kronor om året för att upprätthålla ett nöjaktigt civilförsvar. Sannolikt tillkommer dock betydande kostnader för att återskapa den infrastruktur och de institutioner som tidigare fanns men som nu är borta.

Studien kan läsas i sin helhet HÄR.