Ekonomisk kollaps hotar det hårt kritiserade gröna stålprojektet Stegra i Boden. Efter en akut likviditetskris kring nyår uppges en räddningsplanka nu ha lagts på bordet: kortfristiga lån som ska köpa tid tills en ny stor ägare förhoppningsvis kan kliva in. Samtidigt rapporterar Dagens Industri om en ”svensk lösning” där en stor svensk investerare – och staten – åter kan bli avgörande. Stegra har redan kantats av förseningar, fördyringar, kritik mot kalkyler och flera uppmärksammade myndighetsinsatser mot arbetslivskriminalitet.

Bygget av Stegras stålverk – med vätgasfabrik, järnsvamp och stålverk – har beskrivits som Europas första nya stålverk på ett halvsekel. Men finansieringen har blivit projektets akilleshäl. Enligt uppgifter till DN tillspetsades höstens fruktlösa försök att täppa igen hålet i nyårshelgen, då Stegra uppges ha stått utan möjlighet att få ihop finansieringen.

– Det var väldigt nära slutet. Det såg jävligt mörkt ut, säger en källa till DN.

LÄS ÄVEN: Marken under Stegra skakar – behöver fler miljarder

Den lösning som nu uppges diskuteras bygger på tillfälliga lån i väntan på en ny stor ägare som kan skjuta till aktiekapital. Inga potentiella namn har nämnt om vem denna någon skulle kunna vara som är villig att ta så stora risker med sina pengar.

– Det handlar om en tidsbegränsad period för att kratta manegen för den nya investeraren, lovar ändå den källa som DN talat med.

DI: ”Svensk lösning” = investerare + stat i samma paket

Parallellt rapporterar DI att en ”minst en stor svensk investerare” ska vara redo att gå in – och att svenska staten samtidigt uppges vara beredd att aktivt stötta processen med en ytterligare en okänd summa av skattebetalarnas pengar. Vem eller vilka de övriga investerarna skulle vara är en fråga som lämnas obesvarad eller hålls hemlig även av DI.

LÄS ÄVEN: Stegra vill ha fler skattemiljoner – underlagen mörkas

I investeringskretsar kallas upplägget den ”svenska lösningen”. Kritiker kallar upplägget för att investerarna tar vinsten och skattebetalarna förlusten – riskkapitalism utan risk. Riksgälden pekas ut som en del av planen, men hur stor statens, läs: skattebetalarnas, del blir är oklart.

Det knyter an till att Stegra redan har statlig risk i konstruktionen: Riksgälden har ställt ut omfattande gröna kreditgarantier (som i regel kan täcka upp till 80 procent av ett lån).

Finansieringshålet: miljardgap, dyrare infrastruktur och brinnande kassa

Stegras problem är inte nya. Financial Times rapporterade i höstas att finansieringsbehovet för att färdigställa anläggningen och tillhörande infrastruktur vuxit kraftigt – och att insolvens diskuterats på styrelsenivå. Tidningen pekade bland annat på kostnadsöverdrag, förseningar och oväntade infrastrukturåtaganden som järnväg/hamn som bidragande faktorer.

LÄS ÄVEN: Skattemiljonerna fortsätter att flöda till Stegra

Stegra har själva kommunicerat att bolaget är i en ny finansieringsrunda där man kombinerar nytt eget kapital med andra komponenter som skuldfinansiering, outsourcing och partnerskap.

Statligt stöd – och bråk om transparens

Utöver garantier har Stegra också beviljats betydande offentliga stöd via Industriklivet. Energimyndigheten bekräftar dels tidigare stöd på 1,2 miljarder skattekronor, dels ett nytt beslut om cirka 390 miljoner skattekronor, och att bolaget i en ändringsansökan dessutom har sökt ytterligare 1,6 miljarder skattekronor.

LÄS ÄVEN: Bakom det gröna stålet: Riskfyllt miljardspel med skattebetalarnas pengar

Samtidigt har det förekommit kritik kring huruvida statliga upplägg och riskvillkor är förenliga med riktlinjerna – bland annat i en uppmärksammad Affärsvärlden-kommentar om Riksgäldens roll och konstruktionen kring Stegra.

Myndighetsinsatser och avvisningar vid bygget

Stegras bygge har också hamnat i fokus för återkommande myndighetskontroller kopplade till arbetslivskriminalitet. I november 2025 genomfördes över 100 utlänningskontroller där 19 personer uppgavs sakna rätt att arbeta eller vistas i Sverige, enligt uppgifter från polisens sida som återgivits i medier.

LÄS ÄVEN: Stort antal illegala utvisas efter razzia hos Stegra

Efter razzian rapporterade SVT att Stegra stoppade arbete för 280 personer som en följd av skärpta kontroller, och att polisen fattat beslut om avvisning ur landet för 32 personer i samband med insatsen.

Northvolt-spöket: samma krets, samma riskbild

Jämförelserna med Northvolt har förföljt Stegra. Northvolt försattes i konkurs den 12 mars 2025, enligt Kronofogden, och konkursförvaltaren har därefter successivt avvecklat battericellsproduktionen.

LÄS ÄVEN: Det gröna bedrägeriet – eller när vätgasen sipprar ut följer sanningen med

Flera bedömare har pekat på att Stegra och Northvolt delvis rör sig i samma svenska ”gröna” finansierings- och garantilogik, där stora samhällsambitioner kombineras med mycket stora kapitalbehov och hög genomföranderisk.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bidragskapitalism – den gröna industrins verkliga affärsidé”