En dement kvinna med misstänkt blodförgiftning på ett äldreboende i Västerås kunde inte få adekvat hjälp när ambulanspersonal kallades dit. Orsaken: personalen på plats saknade nästan helt kunskaper i svenska språket. Händelsen har väckt stark kritik och aktualiserar en fråga som länge debatterats inom äldreomsorgen.
I slutet av juli larmades en ambulans till ett äldreboende i Västerås. På plats mötte sjuksköterskan två vårdanställda som enligt en avvikelserapport inte kunde kommunicera på svenska.
”Avdelningen bemannas av två personal varav bägge av utländsk härkomst och båda med grova språkförbistringar. Personalen talade endast modersmål med varandra och kunde inte framföra mer än några enkla ord på svenska till ambulanspersonalen”, står det i rapporten.
Patienten var dement och saknade talförmåga, samtidigt som ambulanspersonalen misstänkte sepsis – ett potentiellt livshotande tillstånd av blodförgiftning.
– Det här är generellt ett väldigt vanligt förekommande problem, tyvärr. Men den här gången var det extremt och väldigt frustrerande, säger sjuksköterskan till TV4 Nyheterna.
”Vi måste agera snabbt”
Ambulanspersonalen försökte ställa grundläggande frågor om patientens hälsotillstånd men fick inga tydliga svar.
”Personalen kan inte svara på enkla frågor som: ’Vaknade patienten med feber?’, ’Mådde hon bra igår?’, ’Har hon ätit och druckit idag?’, ’Har hon varit förkyld?’”, skriver sjuksköterskan i rapporten.
LÄS ÄVEN: 79-åriga Eva serverades kattmat av hemtjänsten: ”Språksvårigheter”
Om det, som i det aktuella fallet, är fråga om en infektionspatient, måste man kunna agera snabbt, förklarar hon. I stället pratade personalen sinsemellan på sitt modersmål och kunde endast ge korta svar som ”Vet inte”.
”Ovärdigt för de äldre”
Den ansvariga sjuksköterskan är hård i sin skriftliga kritik:
”Dessa två människor ansvarar alltså för en fullsatt avdelning med gamla, sköra och svensktalande individer. Detta är ovärdigt för de äldre, där ingen i personalen kan förstå vad den äldres enkla önskemål är.”
Enligt henne förvärras problemen under sommaren då många oerfarna vikarier arbetar i verksamheterna.
– De vet inte hur de ska göra när något ringer, och ringer oss, berättar hon för TV4 Nyheterna.
Region Västmanland har tagit emot rapporten, men det är ännu oklart om ärendet kommer att utredas vidare.
Ministern: ”Förskräckligt”
Äldreminister Anna Tenje (M) reagerar starkt på uppgifterna och säger i ett skriftligt uttalande:
”Att det inte fanns en enda i personalen som kunde kommunicera på svenska är förskräckligt. I det här fallet riskerade det dessutom en äldres liv. Det är inte värdigt svensk äldreomsorg. Svenska språket är grunden till trygghet, värdighet och kvalitet för äldreomsorgen, både för äldre och medarbetarna. Därför arbetar regeringen med att få på plats ett språkkrav inom äldreomsorgen. Vi har också förlängt äldreomsorgslyftet som bland annat kan användas till att stärka personalens språkkunskaper. För mig är det självklart: Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda”.
Ansvariga på det aktuella boendet har inte velat prata med media om händelsen.
Språkkrav har länge diskuterats
Frågan om språkförbistringar i äldreomsorgen är inte ny. Återkommande har kommuner, fackförbund och patientorganisationer varnat för att bristande svenskkunskaper hos personal skapar otrygghet och patientsäkerhetsrisker.
Trots att Socialstyrelsen och flera kommuner har riktlinjer om att vård- och omsorgspersonal ska behärska svenska väl i både tal och skrift, vittnar arbetsgivare och anställda gång på gång om att detta inte efterlevs i praktiken.
LÄS ÄVEN: Kommun avvisar språkkrav för äldreomsorg
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i flera tillsynsärenden påtalat att språkproblem bidragit till bristande dokumentation, missförstånd vid medicinering och svårigheter för äldre att uttrycka sina behov.
Kompetensbristen i äldreomsorgen gör att arbetsgivare många gånger anser sig tvingade att tumma på språkkraven. Samtidigt efterfrågas tydligare nationella regler som gör att kommunerna inte kan frångå språkkraven i sin rekrytering.
