Riksrevisionen har granskat hur väl undervisningen i svenska skolor lever upp till kravet i Skollagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Slutsatsen är tydlig: regeringen (nuvarande och tidigare) och skolmyndigheterna gör inte tillräckligt för att säkerställa att det kravet uppfylls. Mycket som lärs ut i skolan vilar i stället på ideologisk grund.

Enligt rapporten från Riksrevisionen får lärare i allt för hög grad själva ansvara för att orientera sig i aktuell forskning och undervisningsmetoder, något som öppnar för lärare att smyga in ideologi i undervisningen. Stödmaterial från Skolverket, Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bygger enligt Riksrevisionen inte heller alltid på kvalitetssäkrade forsknings­sammanställningar eller systematiskt insamlad beprövad erfarenhet, vilket ökar risken för att åsikter får ersätta objektiva fakta redan där.

Myndigheterna har enligt granskningen brustit ibland annat att ställa krav på att all relevant forskning ska beaktas när stödmaterial utformas, skapa en struktur för insamling och dokumentation av beprövad erfarenhet och utforma kvalitetskriterier och inspektions­verktyg som i tillräcklig grad vilar på forsknings­baserad kunskap

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Skolan ska fostra kunskap – inte ideologi

Riksrevisorerna framhåller att detta är allvarligt eftersom ofullständiga eller subjektiva kunskapsunderlag riskerar att påverka undervisning och i förlängningen elevers resultat negativt.

På grund av bristerna rekommenderar Riksrevisionen bland annat att regeringen gör en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar, samt att en lämplig aktör får uppdraget att systematiskt samla in och dokumentera beprövad erfarenhet.

Exempel där undervisningen ifrågasätts

Enligt skollagen (kapitel 1, § 4) ska utbildningen i svensk skola “vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär att undervisningsinnehåll, metoder och stödmaterial bör baseras på den bästa tillgängliga kunskapen och erfarenheter som fungerar i skolan.

Kritiker menar att granskningen från Riksrevisionen visar att skolväsendet inte lever upp till detta krav – och att det finns konkreta exempel där undervisningen snarare speglar värderingar, politiska uppfattningar eller idéer med svag eller tvetydig forsknings­bas.

I flera så kallade “gender-neutrala” förskolor och skolor har man arbetat utifrån idéer om att det finns fler än två kön och använt pronomen som “hen” eller liknande. Ett ofta citerat exempel är förskolan Egalia på Södermalm i Stockholm, där man avsiktligt undvek att använda “han” eller “hon” och undervisade om fler könsroller som en del av arbetet mot stereotypier. Kritiker har hävdat att detta snarare bygger på ideologiska ställningstaganden än entydiga forsknings­resultat, och att sådana inslag kan strida mot kravet på vetenskaplig grund.

LÄS ÄVEN: Läraren Selma Gamaleldin ville inte säga ”hen” – skola tvingas betala 150 000 till kränkt elev

Det finns rapporter om religiöst inriktade friskolor där undervisningen ibland annat naturvetenskap utmanats – exempelvis där den bibliska skapelseberättelsen har presenterats som faktum medan etablerade vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang förnekats. Här handlar kritiken direkt om att undervisningen inte är saklig och vetenskapligt grundad i den mening som skollagen föreskriver.

I debatten har det också pekats på fall där lärare som protesterat mot undervisningsinnehåll som de uppfattat som ideologiskt präglat – exempelvis kring könsidentitet eller mångfaldsperspektiv – upplevt att deras protester inte tagits på allvar eller att de fått kritik och till och med skilts från sina tjänster för att de ifrågasatt “könsmångfald” och hänvisat till avsaknad av vetenskaplig grund.

Forskarkritik har riktats mot bland annat Skolverket för att inte ha lyssnat på forskare i utformningen av stöd inom digitalisering och undervisning. Denna kritik är ett exempel på att myndigheternas processer inte tagit tillräckligt hänsyn till forsknings­läget, vilket också är en brist gentemot skollagens krav.

Bristfällig styrning urholkar skollagen

Exemplen illustrerar hur bristfällig styrning från regering och myndigheter leder till att undervisning i vissa fall inte bara lider av bristande forsknings­grund utan även ökar risken för att fakta och evidens ersätts med värderingar eller ideologiska ställningstaganden – något som strider mot skollagens krav på objektivitet och vetenskaplighet.

När undervisning inte bygger på bästa tillgängliga kunskap eller dokumenterad erfarenhet, riskerar elever att få en utbildning som inte ger bästa möjliga förutsättningar att nå målen i skollagen – att utvecklas, lära för livet och bli medborgare med kritiskt tänkande.

Om undervisningen i stället utformas utifrån subjektiva bedömningar, enskilda åsikter eller modulbaserade idéer utan ett starkt forsknings­underlag, ökar risken för att skolorna planerar och genomför undervisning som inte leder till hög måluppfyllelse för eleverna.

LÄS ÄVEN: Lärare vägrade säga ”hen” till elev – avskedades

Riksrevisionen skriver uttryckligen att “många lärare förlitar sig på skolmyndigheterna” och att bristerna “kan i förlängningen påverka undervisningen, och leda till att elevernas kunskapsresultat inte blir så höga som de annars hade kunnat bli.

Granskningen från Riksrevisionen markerar ett tydligt larm – svensk skola har fortfarande en väg att gå innan undervisningen konsekvent lever upp till skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samtidigt visar kritiken mot konkreta undervisnings- och stödmaterialexempel att frågan inte bara handlar om processer på myndighetsnivå, utan också om hur undervisning praktiskt utformas – och hur lätt det blir att ideologi, värderingar eller trender får för stort inflytande.

För att eleverna ska få en utbildning som motsvarar intentionen i skollagen krävs ett stärkt stöd, tydligare ansvar och framförallt en undervisning som i varje klassrum bygger på faktabaserad kunskap och dokumenterat framgångsrika metoder.