I samband med ett möte med EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel uttryckte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) missnöje med att några länder tar på sig hela bördan med att stödja Ukraina och att det inte är hållbart i längden.
De nordiska länderna kan inte fortsätta att ta på sig en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina, varnar Maria Malmer Stenergard i en intervju med Politico.
– Några länder tar på sig nästan hela bördan. Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden, säger hon.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Att de nordiska länderna, med färre än 30 miljoner invånare, står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna, med nästan en miljard invånare, ger i år … Detta är inte hållbart. Det är inte rimligt på något sätt. Och det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.
LÄS ÄVEN: Mätning: Svenskar mest sugna på att kriga mot Ryssland
Utrikesministern kritiserar de ledare som framför pro-ukrainska ståndpunkter i tal men inte backar upp sin retorik med kontanter.
– Om ni väljer att åka till er valkrets och hålla alla dessa typer av tal och säga att Ukraina inte bara är för deras frihet, utan också för vår, då måste ni också hjälpa nationen.
Maria Malmer Stenergards kommentar sätter fokus på något som sällan erkänns offentligt – att trots passionerade tal från många ledare är det faktiska stödet till Ukraina väldigt asymmetriskt fördelat. Ett exempel är Danmark som sedan krigets start 2022 har bidragit med mer än tio miljarder euro, vilket motsvarar nästan tre procent av landets BNP. På andra sidan finns Spanien som gett knappt 1,5 miljarder euro – mindre än 0,2 procent av BNP.
Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer till Kiev, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd.
Frysta ryska tillgångar
Ukraina står inför ett markant budgetunderskott från och med nästa år och enligt Malmer Stenergard är det absolut nödvändigt att EU-ledarna når en överenskommelse om hur de ska fortsätta stödja landet när de möts nästa gång i Bryssel i december.
I veckan skickade EU-kommissionen ut ett brev där man redogjorde för tre alternativ för att stödja Ukraina: Två innebär att EU-länderna bidrar mer till det krigshärjade landet, medan det tredje kräver att man utnyttjar cirka 170 miljarder euro i ryska tillgångar som fortfarande är frysta i Belgien.
LÄS ÄVEN: Svenskar mest positiva till att skicka vapen till Ukraina
Enligt Maria Malmer Stenergard är det tredje alternativet det enda trovärdiga. Hon noterar samtidigt att EU har spenderat mer pengar på att importera ryska energiprodukter sedan krigets början än på att hjälpa Ukraina.
