Tidöpartierna tillsätter en särskild slöserikommission som ska granska den statliga verksamheten och föreslå besparingar, nedprioriteringar och effektiviseringar. På en gemensam presskonferens på fredagen framhöll företrädare för de fyra partierna att framtida reformer i högre grad ska finansieras genom tillväxt och omprioriteringar – inte genom höjda skatter på arbete och sparande.

Slöserikommissionen ska ledas av Åke Nordlander, tidigare budgetchef på Finansdepartementet och sedan september 2025 generaldirektör för Exportkreditnämnden.

Uppdraget är att systematiskt gå igenom den statliga verksamheten och bland annat kartlägga hur verksamheter och utgifter har utvecklats under det senaste decenniet. Utredningen ska också föreslå vilka verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned samt åtgärder som gör att myndigheterna kan utföra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.

På presskonferensen deltog finansminister Elisabeth Svantesson (M), civilminister Erik Slottner (KD), arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).

Svantesson: Skattepengarna ska användas på bästa sätt

Finansminister Elisabeth Svantesson inledde med att beskriva ekonomi som att hushålla med begränsade resurser. Enligt henne är det därför statens uppgift både att inte ta ut mer skatt än nödvändigt och att se till att de pengar som tas in används så effektivt som möjligt.

– Vi ska jobba med skattemedel ansvarsfullt och respektfullt, sade Svantesson.

LÄS ÄVEN: SD: Inrätta en ”effektiviseringsminister” – ska stoppa skatteslöseriet

Bakgrunden är enligt regeringen de stora utgifter som väntar inom bland annat försvar, rättsväsende och infrastruktur. Regeringen och SD slår samtidigt fast att framtida reformer inte ska finansieras genom höjda skatter på arbete eller sparande.

Finansieringen ska heller inte minska antalet arbetade timmar eller försämra Sveriges konkurrenskraft. Svantesson betonade under presskonferensen att det finns ett reformutrymme, men att en betydande del behöver gå till redan identifierade investeringar. Under den gångna mandatperioden uppger regeringen och SD att omkring 50 miljarder kronor har omprioriterats i statsbudgeten för 2026.

Slottner: Tempot ska skruvas upp

Civilminister Erik Slottner beskrev kommissionen som nästa steg i ett effektiviseringsarbete som redan pågått under mandatperioden. Han pekade på att regeringen beslutat att lägga ned eller slå samman omkring 15 myndigheter och att initiativ som berör ytterligare ett 25-tal myndigheter har påbörjats.

– Nu kan man säga att vi skruvar upp tempot och arbetet ytterligare igenom den här kommissionen, sade Slottner.

LÄS MER: Skattebetalarna: Här är ”årets värsta slöseri”

Men regeringen ser inte bara myndighetsnedläggningar som en väg till lägre kostnader. Slottner lyfte bland annat lokaler, kommunikation, upphandling och digitalisering.

Enligt honom har Statskontoret beräknat att upp till fyra miljarder kronor skulle kunna sparas genom effektivare användning av statens lokaler och ökad samverkan. Han pekade också på en påbörjad ”AI-verkstad”, som ska göra det möjligt att snabbare sprida digitala lösningar inom offentlig verksamhet.

Britz: Pengarna ska gå till kärnverksamheten

Arbetsmarknadsminister Johan Britz framhöll att effektiviseringarna ska frigöra resurser till bland annat skola, sjukvård och rättsväsende. Han kopplade samtidigt frågan till behovet av högre ekonomisk tillväxt och sade att en procentenhet högre tillväxt skulle innebära omkring 30 miljarder kronor mer i årligt reformutrymme.

– Det är ju viktigt att skattebetalarnas pengar ska gå till lärare, sjuksköterskor och poliser, inte till en växande byråkrati, sade Britz.

Britz underströk också att utredningen gäller den statliga förvaltningen och att uppdraget inte omfattar statliga transfereringar till enskilda eller statsbidrag till välfärden.

Andersson: ”Städa undan det som tidigare regeringar har låtit växa”

Tobias Andersson välkomnade beslutet från Sverigedemokraternas sida och beskrev effektiviseringar som den andra sidan av en politik för ekonomisk tillväxt. Han gick samtidigt till angrepp mot vänsterpartiernas ekonomiska politik och menade att Tidöpartierna skiljer ut sig genom att både vilja få ekonomin att växa och omprioritera befintliga offentliga resurser.

LÄS ÄVEN: Regeringen stoppade slöseriet – myndighet varslar tio procent av arbetsstyrkan

Andersson knöt också kommissionen till Sverigedemokraternas ambition att efter valet för första gången ingå i regeringen.

– Som Sverigedemokrat med ambition och förhoppning om att vårt parti för första gången ingår i nästa regering så ser vi därför väldigt positivt på regeringens beslut i dag. Det ger oss en översyn, en inblick och ett verktyg för att minska det kostnadsberg som har byggts upp under decennier, sade Andersson.

Kommissionens uppdrag beskrev han som uppbyggt kring tre delar – att kartlägga hur myndigheternas utgifter utvecklats, att föreslå verksamheter och uppgifter som kan prioriteras ned eller avvecklas samt att lämna konkreta förslag till minskade utgifter och effektiviseringar.

För Andersson är det dock inte antalet myndigheter i sig som är den viktigaste frågan. Större besparingar kan enligt honom finnas inne i de befintliga myndigheternas verksamhet.

– Det handlar kanske än mer om att titta på vad myndigheterna gör som på intet sätt kan anses vara en del av det kärnuppdrag de ska verka för. Jag tror att det finns mer pengar att spara på att rensa i uppdrag, effektivisera, digitalisera och automatisera myndighetsförfaranden än att bara försöka lägga ner så många som möjligt, sade Andersson.

När han senare fick frågan om SD redan har specifika myndigheter man vill lägga ned återkom han till samma resonemang. Andersson sade att partiet redan före kommissionen hade börjat arbeta med konkreta effektiviseringsförslag, men att den nya utredningen får en insyn och möjlighet till en fullständig översyn som ett enskilt parti saknar. Samtidigt ansåg han att vissa åtgärder kan genomföras långt innan utredningen är färdig.

Han pekade särskilt ut administration och kringfunktioner som områden där det offentliga enligt honom har halkat efter näringslivet. Privata företag har med hjälp av AI och digitalisering kunnat effektivisera bland annat kommunikation, redovisning och HR, medan Andersson menade att det offentliga i stället har fortsatt att anställa fler kommunikatörer, kringfunktioner och mellanchefer.

Enligt SD-företrädaren kan det därför finnas mer pengar att hämta genom att effektivisera existerande myndigheter än genom rena myndighetsnedläggningar.

Ska ge första beskedet nästa år

Till särskild utredare har regeringen utsett Åke Nordlander. Svantesson beskrev den tidigare budgetchefen som mycket väl lämpad för uppdraget och framhöll hans ingående kunskaper om statlig verksamhet, anslagsnivåer och möjliga besparingar. Hon sade också att Nordlander under sin tid på Finansdepartementet återkommande arbetade fram förslag på effektiviseringar och besparingar.

Utredningen ska delredovisas senast den 12 mars 2027 och slutredovisas senast den 21 januari 2028.

Regeringen tänker dock inte vänta på slutbetänkandet innan ytterligare åtgärder genomförs. När frågan kom upp under presskonferensen sade Svantesson att utgiftsminskningar kommer att behöva diskuteras redan i nästa budget. Slottner framhöll på samma tema att det pågående effektiviseringsarbetet ska fortsätta parallellt med kommissionens arbete.

LÄS ÄVEN: Svenskt bistånd till terrorister nominerat till årets skatteslöseri

Kommissionen blir därmed både en genomgång av hur statens verksamhet vuxit under det senaste decenniet och ett underlag för nästa mandatperiods ekonomiska prioriteringar. Den gemensamma linjen från de fyra Tidöpartierna på fredagens presskonferens var att större framtida utgifter ska mötas med en kombination av högre tillväxt, omprioriteringar och effektivare statlig verksamhet – snarare än höjda skatter på arbete och sparande.