Under de senaste åren har Pensionsmyndigheten stärkt sin kontrollverksamhet genom brottsförebyggande arbete, förbättrade kontroller och större krav på återbetalning av felaktigt utbetalda förmåner. En ny rapport visar att arbetet varit framgångsrikt och att man förhindrat stora summor från att hamna i fel händer.
Under de senaste åren har Pensionsmyndigheten på uppdrag av regeringen haft ett tydligt fokus på att stärka det brottsförebyggande arbetet, förbättra kontrollerna för att förhindra felaktiga utbetalningar och kräva tillbaka felaktigt utbetalda förmåner.
Rapporten beskriver myndighetens arbete det senaste året för att förhindra bidragsbrott och bedrägerier samt vilka möjligheter man får med ny lagstiftning som kommer i år. En analys av de polisanmälningar som myndigheten gjort de senaste åren redovisas också.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Larmet: Pensionen är nu rekordlåg
Detta arbete har resulterat i att fler kontrollutredningar genomförs, fler felaktiga utbetalningar stoppas och fler personer får krav på att återbetala felaktigt utbetalade belopp. Den ökade inhämtningen av uppgifter från aktörer som Skatteverket och tjänstepensionsföretagen minskar utrymmet för felaktiga eller uteblivna uppgifter.
Pensionsmyndigheten utvecklar också samarbetet med bland annat Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
507 miljoner
Under fjolåret betalade Pensionsmyndigheten ut omkring 500 miljarder kronor till 2,3 miljoner pensionärer. Under samma period man felaktiga utbetalningar på 507 miljoner kronor och återkrävde 228 miljoner kronor.
– För att hindra att kriminella utnyttjar det svenska pensionssystemet har Pensionsmyndighetens kontrollverksamhet och granskningar stärkts. Det har lett till högre belopp för återkrav och stoppade utbetalningar samt ett ökat antal polisanmälningar under de senaste åren, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten.
LÄS ÄVEN: ”Svensk” pensionär från Irak döms för bidragsfusk – cashade in bidrag och bodde i Nordafrika
Under åren 2018-2025 gjorde myndigheten 1 226 polisanmälningar avseende totalt 254 miljoner felaktigt utbetalda kronor. Endast 50 av dessa ledde till åtal varav 44 resulterade i fällande domar. De flesta fel uppstår under utbetalningstiden när individer inte anmäler ändrade ekonomiska förhållanden.
Polisen lägger ned
I 69 procent av de nedlagda polisanmälningarna är nedläggningsgrunden så generell att det är svårt att veta varför ärendet inte utreds vidare, skriver Pensionsmyndigheten i rapporten. I 23 procent av de polisanmälningar som inte har lett till åtal är polisens nedläggningsanledning att den misstänkte har lämnat landet.
En femte förklaring kan vara att även om det är Pensionsmyndighetens uppfattning att det finns uppsåt eller grov oaktsamhet i de brott som anmäls, så fattar polisen beslut om förundersökningsbegränsning i stor omfattning. Det innebär att brottsutredningen begränsas till att enbart omfatta de mest väsentliga delarna, eller att vissa brott inte utreds.
Den vanligaste anledningen till att Pensionsmyndigheten gör en polisanmälan är att det finns misstanke om att förmånstagaren inte har varit bosatt i Sverige i tillräcklig utsträckning för att få ta del av den utbetalade förmånen. Samtidigt är den för myndigheten vanligaste kända anledningen till att polisen lägger ner anmälan att den misstänkte inte är bosatt i Sverige.
LÄS ÄVEN: Pensionsmyndigheten: Utrikesfödda en tickande bomb
