Trots hård kritik och tydliga varningssignaler från flera tunga aktörer pressas Sverige nu mot en anslutning till EU:s gemensamma balansplattform MARI. Energimarknadsinspektionen kräver att Sverige går med senast den 1 september 2026 – annars hotar vite – medan Svenska kraftnät varnar för att ett för snabbt inträde riskerar att återupprepa det elkaos som redan drabbat södra Sverige.

Konflikten gäller när Sverige ska ansluta sig till MARI, EU:s plattform för handel med stödtjänsten mFRR EAM, som används för att balansera elsystemet vid över- eller underskott på el. Systemet är tänkt att hantera en allt mer väderberoende elproduktion, men erfarenheterna från tidigare reformer har varit allt annat än positiva, rapporterar Tidningen Näringslivet.

När Norden införde den flödesbaserade kapacitetsberäkningen (flow-based) tillsammans med mFRR EAM under förra året ledde det till kraftigt ökade obalanspriser, stora kostnadsökningar och svårförutsägbara elpriser – särskilt i södra Sverige. Svenska kraftnäts egna analyser pekar på brister i hur algoritmerna fungerat, med aktivering av resurser i fel områden och prisspiraler som inte motsvarat faktiska behov i systemet.

”Ökat flera hundra procent”

Samtidigt har balanseringskostnaderna i vissa elområden ökat med flera hundra procent sedan i våras. Även om kostnaderna formellt tas ut av balansansvariga aktörer, förs de snabbt vidare till elkunder och industri genom högre priser och ökade riskpremier.

Utvecklingen har också lockat nya aktörer till balansmarknaden – men inte nödvändigtvis sådana som stärker elsystemets stabilitet. Enligt energihandlare har antalet aktörer mer än fördubblats på kort tid, där många snarare försöker tjäna pengar på prisvolatiliteten än att bidra med faktisk flexibilitet.

Särskilt problematiskt för Norden är att stora delar av reglerresurserna finns i form av vattenkraft i norr, medan obalanserna ofta uppstår i söder. När algoritmerna inte tar tillräcklig hänsyn till dessa strukturella skillnader kan prisrörelserna bli extrema – något som redan inträffat under våren och försommaren 2025.

Svenska kraftnät har gjort justeringar i det nordiska systemet för att dämpa problemen, men befarar att dessa förbättringar går förlorade vid en anslutning till MARI. Myndigheten vill därför senarelägga inträdet till tidigast första kvartalet 2027 för att säkerställa driftsäkerheten.

– Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem, sa Anna Jäderström, sektionschef för balansmarknader på Svenska kraftnät till TN.

Varnar för höga kostnader

Industrin delar oron. Elintensiva företag i SE3 och SE4 varnar för att redan höga kostnader och osäkerhet riskerar att förvärras ytterligare. TN rapporterar att det från branschhåll efterlyses antingen nordiska undantag, uppskov eller en mer grundläggande omprövning av elområdesindelningen, som i dag skapar artificiella prisskillnader och gynnar arbitrage snarare än samhällsnytta.

Trots detta står Energimarknadsinspektionen fast vid sitt krav. Myndigheten menar att Svenska kraftnät haft lång tid på sig att förbereda sig och att tekniska förseningar inte befriar dem från skyldigheten att ansluta sig så snart som möjligt. Ett vite på 500 000 kronor i veckan väntar om tidsplanen inte följs.

I ett skriftligt svar betonar tillsynsmyndigheten att ansvaret ytterst ligger hos Svenska kraftnät:

– Det är dock i slutändan Svenska kraftnät som avgör när de kommer att ansluta, skriver Energimarknadsinspektionen i sin kommentar.

Samtidigt fortsätter besluten om MARI att fattas på EU-nivå, där svenska och nordiska särdrag riskerar att väga lätt. Resultatet kan bli att Sverige, trots upprepade varningar, pressas in i ännu ett marknadssystem som driver upp kostnaderna – med elkunder och industri som slutliga förlorare.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: EU saboterar elsystemet – och Sverige låter det ske