Europeiska centralbanken, ECB, bekräftar att man förbereder en möjlig lansering av en digital euro år 2029, förutsatt att nödvändig EU-lagstiftning antas senast 2026. Förberedelserna ska enligt ECB inledas redan 2027 genom pilotprojekt och begränsade testtransaktioner. Uppgifterna framgår av ett blogginlägg publicerat den 9 december, undertecknat av ECB-styrelseledamoten Piero Cipollone och EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis.
I inlägget beskriver ECB den digitala euron som ett nödvändigt steg i takt med att kontantanvändningen minskar och betalningar i allt högre grad sker digitalt. Den digitala euron ska enligt centralbanken fungera som ett digitalt komplement till sedlar och mynt, vara gratis att använda, fungera både online och offline samt erbjuda vad ECB beskriver som ”cash-liknande” integritet. ECB påstår samtidigt att kontanter inte ska avskaffas och att medborgare även fortsättningsvis ska kunna välja fysiska betalmedel.
Men projektet väcker omfattande kritik från jurister, ekonomer och integritetsförespråkare. Flera analyser pekar på att en centralbanksutfärdad digital valuta i praktiken innebär att alla transaktioner kan bli tekniskt spårbara, även om anonymitet utlovas i regelverket. Juridiska experter har varnat för att ett sådant system riskerar att skapa den mest omfattande databasen över medborgares ekonomiska beteenden som någonsin byggts i Europa.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även frågan om framtida kontrollmöjligheter väcker oro. Kritiker framhåller att även om ECB i dag säger att den digitala euron inte ska vara ”programmerbar”, finns det inget tekniskt hinder som förhindrar att framtida lagstiftning inför begränsningar för hur pengar får användas, var de får spenderas eller hur länge de är giltiga. Denna risk lyfts bland annat i flera policyanalyser om centralbanksdigitala valutor och i den samlade kritiken mot digital euro-projektet.
”Planritning för total kontroll”
Debatten rör också maktförskjutningen som följer av att pengar ges ut, lagras och i slutändan kontrolleras av en och samma institution. Wikipedia sammanfattar den återkommande kritiken mot digital euro med farhågor om ökad centralisering, minskat privatliv och möjligheten till politisk eller administrativ censur av finansiella transaktioner.
Det relativt stora nyhetskontot på Facebook, Mitch Summers, skrev nyligen att ”det här är inte bara ett nytt betalningsalternativ, det är en plan för total kontroll över dina pengar och din frihet”.
Enligt detta system kommer varje euro att utfärdas, innehas och kunna återkallas av en central myndighet, vilket innebär kontroll i realtid över vad du kan spendera, var och när. Det som säljs som ”strategisk autonomi” kan i slutändan bli ”finansiell kontroll”.
Inga fler spårlösa donationer. Inga fler dolda besparingar. Inga fler privata utgifter som undgår bankirers och byråkraters vakande ögon.
ECB avvisar kritiken och framhåller att den digitala euron ska regleras strikt genom lag, att integritet ska skyddas genom tekniska lösningar och att projektet syftar till att stärka Europas ”strategiska autonomi” i en betalningsmarknad som i dag domineras av amerikanska och internationella aktörer. Centralbanken betonar också att den digitala euron inte ska ersätta privata betalningslösningar utan fungera som ett offentligt alternativ.
Den avgörande striden återstår dock i lagstiftningsprocessen. Under 2026 väntas Europaparlamentet och medlemsländerna ta ställning till det regelverk som avgör om och hur den digitala euron blir verklighet. Kritiker menar att beslutet riskerar att få långtgående konsekvenser för ekonomisk frihet och privatliv, långt bortom vad som hittills diskuterats offentligt.
