Sedan tidigare i år rekommenderar Livsmedelsverket svenska folket att äta mindre kött och mejeriprodukter. Samma råd återkommer i en uppdaterad version av EAT Lancet-rapporten som utgör vetenskaplig grund för myndigheten. Det påstås bland annat att den ”planetära dieten” ska både rädda människors hälsa och klimatet. Kritiker menar dock att råden är problematiska ur flera avseenden.
Sedan tidigare låg Livsmedelsverkets gräns för mängden kött per vecka på 500 gram men är något man vid årsskiftet sänkte med 30 procent till 350 gram i veckan. I december krävde regeringen att man drar tillbaka rådet och gör en ny analys.
– Kostråden är mycket viktiga ur flera olika perspektiv – inte minst när det gäller den långsiktiga livsmedelsförsörjningen och tillgången till näringsrik mat. När det gäller kostråden om rött kött råder det fortfarande oklarheteter kring framför allt effekterna på svensk livsmedelsproduktion så därför får Livsmedelsverket i uppdrag att göra en fördjupad analys kring dem, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Regeringen vill ompröva nya kostråd med minskad mängd kött
Den nya kritiken kommer från Johan Gärdebo och Stefan Hellstrand, historiker respektive ekolog, som menar att kostråden vilar på svag vetenskap, saknar förankring i nordiskt jordbruk och dessutom hotar Sveriges livsmedelstrygghet.
I en debattartikel konstaterar duon att kött på kort tid har blivit ett nytt frontavsnitt i kulturkriget och att råden motiveras av klimatet samt påstås bidra till det som kallas ”den planetära dieten” – en global standardkost som sägs förena hälsa och hållbarhet.
Grön bubbla
”I stället för att hantera den allt verkligare risken för krig väljer förespråkarna bakom den planetära kosten att gräva än djupare skyttegravar i kulturkriget”, skriver man och konstaterar att en abstrakt global teori om ”planetens gränser” har blivit styrande för svensk livsmedelspolitik med resultatet en grön bubbla där myndigheter, forskare och intresseorganisationer hänvisar till varandra men aldrig till jordbrukets faktiska villkor.
Om kostråden följs minskar svensk produktion av mjölk och kött med mer än hälften. Det tomrum som uppstår ska fyllas med importerade växtproteiner – framför allt från Brasilien. Det skulle kräva drygt en miljon hektar odlingsmark utanför Europa och driva på avskogningen i tropikerna. Det så kallade gröna skiftet blir då en nettokälla till ökade koldioxidutsläpp.
Samtidigt går dessa råd på tvärs mot regeringens uttryckliga uppdrag från juni 2023 och december 2024: att kostråden ska stärka Sveriges beredskap i kris och krig. I stället riskerar de att slå ut svenska gårdar, öka importen och försvaga vår förmåga att försörja befolkningen om leveranskedjorna bryts.
Vidare påpekar man att i Nederländerna ledde liknande politik till massiva bondeprotester och en ny politisk rörelse som vände upp och ned på parlamentet.
Duon menar att forskningen bakom den planetära kosten framstår som fakta men är i grunden teoretisk och att de de nu föreslagna gränserna för kväveanvändning i praktiken innebär att inget jordbruk i Sverige vore möjligt.
Klimatpolitiska rådet, där flera av de forskare sitter som själva utvecklat begreppet ”planetära gränser”, har fått rollen som domare över Sveriges gröna omställning. Rådet saknar djup kunskap om jordbruk och skog, men uttalar sig ändå kategoriskt om hur svenska bönder bör leva och producera. När regeringen 2024 försökte balansera klimatmål mot matberedskap svarade över tusen forskare med att anklaga regeringen för ”klimatförnekelse”.
För dessa forskare handlar det inte längre om vetenskap utan om makt och den så kallade gröna omställningen har blivit ett självändamål, konkluderar Gärdebo och Hellstrand.
LÄS ÄVEN: Massivt bondeuppror i Nederländerna
