Riksbanken föreslår att ett tak på 10 000 kronor införs för kontantbetalningar i handeln. Syftet är att försvåra penningtvätt kopplad till den invandringsrelaterade gängkriminaliteten. I kontrast framhåller centralbanken samtidigt kontanter som ett viktigt betalningsmedel och talar om ökad inkludering. Parallellt med att kontanthandeln inskränks vittnar allt fler svenskar om att de stängs ute från digitala betaltjänster.
Förslaget som presenteras i Riksbankens nya betalningsrapport innebär att kontantköp över 10 000 kronor inte längre ska vara tillåtna i handeln. Enligt riksbankschef Erik Thedéen är beloppet en bra kompromiss.
– Går man för lågt blir det för irrelevant med kontanter. Vi tyckte 10 000 var en ganska bra avvägning, säger han.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Syftet uppges vara att göra det svårare för de kriminella invandrargängen att använda kontanter för att omsätta brottsvinster, till exempel genom köp av dyra varor.
Ska ”stärka förtroendet” för kontanter
Riksbanken framställer en beloppsgräns och inskränkningar av möjligheten att använda kontakter som något positivt. I rapporten argumenterar man för att ett tak skulle kunna bidra till att öka allmänhetens förtroende för kontanter.
Svenska folket behöver få tydliga ramar satta för hur de kan använda sina kontanter, menar man. I händelse av kris eller krig menar Riksbanken samtidigt att hushåll bör ha kontanter hemma, men tycker att 1 000 kronor per vuxen är tillräckligt.
Förslaget om ett kontanttak väntas kunna införas i samband med EU:s nya penningtvättsregler som träder i kraft 2027 och som öppnar för eller tvingar till nationella beloppsgränser.
Samtidigt tal om ”inkludering”
I samma rapport framhåller Riksbanken behovet av att göra betalningssystemet mer inkluderande. Centralbanken konstaterar att det fortfarande finns människor i Sverige som saknar bankkonto eller har svårt att använda digitala tjänster.
Därför behövs enligt Riksbanken fler alternativ för betalningar och bättre tillgång till kontanttjänster. Man uppmanar också bankerna att pröva mildare åtgärder innan de nekar eller avslutar ett betalkonto.
Formuleringarna speglar en växande oro för att vissa grupper hamnar utanför det digitala ekonomiska systemet.
Banker stänger tusentals konton
Samtidigt har utvecklingen de senaste åren gått i motsatt riktning. Banker har i allt större utsträckning stängt konton eller begränsat kunders tillgång till tjänster med hänvisning till regler om penningtvätt och så kallad kundkännedom.
Kritiker menar att systemet i praktiken innebär en omvänd bevisbörda där kunder förväntas bevisa att de inte ägnar sig åt brottslig verksamhet. Fall där konton stängts efter relativt vardagliga transaktioner är inte ovanliga.
LÄS ÄVEN: Vanliga kunder drabbas då bankerna ska stoppa penningtvätt
Samnytt har tidigare bland annat rapporterat om en kvinna som blev av med både konto och BankID efter att banken ansåg att hon handlat för mycket i en kiosk – något som i slutänden ledde till att hon förlorade sin bostad.
Företagare vittnar också om att nedstängda konton i praktiken kan fungera som ett näringsförbud eftersom möjligheten att ta emot betalningar försvinner.
Kritik mot bankernas makt
Enligt uppgifter från Finansinspektionen har antalet nekade betalkonton ökat kraftigt under senare år och tiotusentals konton avslutas årligen på bankernas initiativ. Det har lett till en bredare diskussion om bankernas roll i samhället.
När bankkonto, BankID och digitala betalningar blivit nödvändiga för att kunna ta emot lön, betala räkningar och ha kontakt med myndigheter innebär en avstängning i praktiken att en person stängs ute från centrala delar av samhällslivet.
Kritiker menar därför att privata banker på ett sätt som inte harmonierar med ett demokratiskt samhälle med medborgerliga fri- och rättigheter i praktiken har fått en roll som grindvakter till det ekonomiska systemet.
LÄS ÄVEN: Ekeroth till SD: Bankerna grindvaktar vem som får delta i samhället – ta tillbaka kontrollen
