Trots att Högsta domstolen slår fast att SVT utsatte Linda Karlström för ett betydande intrång i privatlivet får hon inget skadestånd. Efter att ha vunnit i tingsrätten har hon nu förlorat i både hovrätt och HD. Utfallet väcker frågor om pressetik, ansvar och rättsskydd – inte minst i ljuset av andra uppmärksammade skadeståndsfall.
Högsta domstolen har nu satt punkt i den långdragna tvisten mellan Linda Karlström och svenska staten. Domstolen delar underinstansernas bedömning att publiceringen i Vaccinkrigarna innebar ett ”betydande intrång” i Karlströms privatliv. Ändå nekas hon skadestånd.
HD motiverar beslutet med att dokumentären rörde ett ämne av stort samhälleligt intresse – antivaccinationsrörelsen – och att Karlström genom sina uttalanden gjort sig till en offentlig person. Därmed anses journalisternas arbetsmetoder, inklusive falska identiteter och dold kamera, ha varit berättigade i förhållande till yttrandefriheten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Samtidigt konstaterar domstolen att kränkningen var allvarlig. Det räckte dock inte för att staten skulle anses ha brustit i sina ”positiva förpliktelser” enligt Europakonventionen.
Tre instanser – tre olika betoningar
Stockholms tingsrätt gick i mars 2023 på Karlströms linje. Domstolen dömde staten att betala 100 000 kronor i skadestånd och slog fast att det svenska systemet för medieansvar inte gav ett tillräckligt skydd för privatlivet vid den typ av wallraffning som användes.
LÄS ÄVEN: SVT smutskastade vaccinkritiker – staten döms betala 100 000
Svea hovrätt ändrade domen i november 2024. Hovrätten höll med om att SVT:s agerande innebar ett intrång i privatlivet – och att Karlströms rättigheter vägde något tyngre än journalisternas yttrandefrihet – men ansåg ändå att staten inte brustit i sina förpliktelser. Möjligheten att väcka förtalstalan och prövning hos Granskningsnämnden bedömdes vara ett tillräckligt skydd.
LÄS MER: Linda Karlström tvingas betala halv miljon efter SVT:s kränkning: ”Det är skitmycket pengar”
Nu har Högsta domstolen fastställt hovrättens slutsats: ingen ersättning, och Karlström får bära rättegångskostnaderna i tingsrätt och hovrätt.
”Det kändes som att de våldtog mitt hem”
I en exklusiv intervju med Samnytt har Karlström beskrivit hur SVT:s medarbetare under falska förespeglingar tog sig in i hennes hem i Finland och filmade henne.
– Det kändes som att de våldtog mitt hem, har hon sagt.
LÄS MER: EXKLUSIVT: Linda Karlström om SVT:s övergrepp: ”Det kändes som att de våldtog mitt hem
Konsekvenserna blev, enligt Karlström, långtgående: förlorade uppdrag, social utfrysning och offentliga uppmaningar att ta avstånd från henne. I en nyhetskrönika riktar Samnytts journalist Mattias Albinsson hård kritik mot SVT som han menar är på en så låg nivå att det inte överhuvudtaget kvalar in som journalistisk – metoderna riktades inte uppåt mot makthavare, utan nedåt mot en privatperson i hennes mest skyddade sfär.
LÄS MER: Nej, SVT, det här är inte journalistik
Funcke: Metoden laglig – men ska användas ytterst restriktivt
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har pekat på att kärnfrågan rör hur materialet införskaffades. Wallraffning är inte olaglig, men ska användas mycket restriktivt.
Han har också understrukit att det svenska självregleringssystemet främst prövar publicerat innehåll – inte arbetsmetoderna – vilket var centralt för tingsrättens fällning och hovrättens frikännande av staten.
Pressetik i skuggan av rättslig frihet
Kritiken mot Sveriges Television handlar inte bara om juridik utan om pressetik. I opinionsartiklar har det hävdats att SVT inte avslöjade något nytt om Karlström, utan snarare använde dold kamera för att förlöjliga och stigmatisera henne i hennes hem – ett tillvägagångssätt som saknar journalistisk verkshöjd.
SVT:s ledning har samtidigt försvarat dokumentären som en prisbelönt och nödvändig granskning av vad de anser vara en samhällsfarlig rörelse. Att kritisera vacciner utifrån bedömningen att faran för biverkningar är större än nyttan, menar SVT bör mönstras ut från den grundlagsfästa yttrande- och åsiktsfriheten.
Kontrasten: Damir-fallet och rekordskadeståndet
I debatten har även andra fall lyfts fram, som kontrast. Den grovt kriminelle Damir Al-Ali från Syrien fick 840 000 kronor i skadestånd efter att hans ålder i efterhand sänktes och straffet bedömdes ha varit för hårt.
Utfallet väckte massiv kritik, inte minst eftersom brotten – kidnappningsvåldtäkter – var synnerligen allvarliga och den högre ålder som låg till grund för straffet av många ansågs vara den riktiga.
LÄS MER: Damir får nära en miljon i skadestånd efter kidnappningsvåldtäkter – straffet var FÖR HÅRT
Samnytt kunde senare avslöja att Damir efter att han beviljats skadestånd snabbt begick nya allvarliga brott mot svenska åldringar. Han utgav sig vara representant för en äldre mans bank och vilja erbjuda honom skydd mot bedrägerier. I själva verket var det Damir som var bedragaren. Han lurade av pensionären över tre miljoner kronor.
LÄS MER: AVSLÖJAR: Fick 840 000 av JK – stal ytterligare över TRE MILJONER från pensionär
Att staten i ett sådant fall betalar rekordersättning, medan en privatperson som fått sitt hem kränkt av public service nekas ersättning trots att kränkningen erkänns, har av kritiker beskrivits som agerandet hos en uppochnedvänd rättsstat.
