Internationella krav på eldupphör från Israel mot Hamas bygger till stor del på påståenden om svält i Gaza – och ibland anklagelser om att Israel medvetet använder hunger som vapen. Men en närmare granskning från Press Service of Israel visar att det i själva verket är en kombination av FN:s riktlinjer, Hamas stöldraider och vinstjakt på svarta marknaden som gör att inte all hjälp når Gazas civila och att priserna skjuter i höjden på den hjälp som ändå kommer fram.

Enligt FN:s egna siffror har så mycket som 85 procent av den hjälp som skickats in i Gaza med lastbil sedan den 19 maj stulits.

Professor Eytan Gilboa, expert på internationella relationer vid Reichman-universitetet i Herzliya, uppger att det finns viss hunger i Gaza, men att den främst finns i områden där Hamas tillåter det.

FN:s flaskhalsar och felaktiga antaganden

Data från juli 2025 visar att Israel fortsatt att tillåta humanitär hjälp till Gaza i mycket större omfattning än före kriget. En rapport från Begin-Sadat Center for Strategic Studies visar att påståenden om avsiktlig svält saknar verklighetsförankring.

Före kriget körde mellan 150 och 300 lastbilar in i Gaza dagligen – men bara en mindre andel av dessa transporterade mat. FN:s kontor för samordning av humanitära insatser (OCHA) uppger att det under 2022 i snitt körde in 292 lastbilar per dag, varav endast 73 innehöll mat – cirka 25 procent. Trots det fanns inga tecken på svält.

Amnesty International har hävdat att lokalt jordbruk stod för 44 procent av Gazas livsmedel, men enligt rapporten är detta baserat på ekonomiska kostnader snarare än kaloriintag. I verkligheten stod lokalt producerad mat för högst 12 procent av kaloriintaget. Resten kom från importerade spannmål, oljor och livsmedelsbistånd, främst från UNRWA och World Food Programme.

Israel stoppade tillfälligt hjälpleveranser i mars 2025 på grund av Hamas systematiska plundring, men återupptog dem i maj. I slutet av maj körde i snitt 170 lastbilar in i Gaza varje dag. Alla gränsövergångar för hjälp har nu återöppnats, och ytterligare hjälplaster släpps med flyg. Gaza Humanitarian Fund, lanserad i maj, stödjer alternativa distributionsvägar.

Israels myndigheter uppger att hjälpen i dag går in via två huvudkanaler:

  1. Direktleveranser av konserver, baljväxter och näringstillskott som distribueras via säkra nav av internationella organisationer.
  2. Lokala lösningar som bagerier och soppkök, drivna av World Food Programme och organisationer som World Central Kitchen.

FN missköter uppdrag

Den 24 juli uppgavs över 800 lastbilar stå vid Kerem Shalom i väntan på att FN-organ skulle hämta upp hjälpen. En talesperson för FN uppgav att förseningen beror på israeliska säkerhetskrav.

Juristen Anne Herzberg från NGO-Monitor anklagar dock FN för att ha blundat för vapensmuggling via hjälpkonvojerna. Hon menar att detta tvingar fram tidskrävande inspektioner.

Enligt World Food Programme fanns den 25 juli cirka 3 500 ton mat redo att distribueras – motsvarande 300 lastbilar. Endast 60 förare var då godkända att köra in hjälpen i Gaza.

En källa inom det israeliska säkerhetsväsendet menar att FN missköter sitt uppdrag. ”Vi ger dem tidsluckor och de dyker upp sent, och bara en kort stund”, sa han.

Israel har även erbjudit logistiskt stöd, bränsle, walkie-talkies och skapat humanitära korridorer för att underlätta leveranserna.

Hamas iscensätter krisen

Enligt IDF är Hamas det största hindret för att hjälp ska nå fram – ett påstående som backas upp av FN-data.

FN:s projektenhet UNOPS uppger att mellan 19 maj och 27 juli kördes 2 013 lastbilar in med nästan uteslutande mat – över 27 000 ton. Av dessa nådde bara 260 lastbilar sina destinationer. Resterande 1 753 lastbilar ”intercepterades” under transport – antingen av beväpnade grupper eller av ”hungriga människor”.

Enbart den 31 maj plundrades 90 lastbilar med sammanlagt 1 695 ton hjälp. 98,6 procent av den stulna hjälpen var mat. Största mottagaren var World Food Programme, men även UNICEF, Röda korset och andra drabbades.

UNOPS nämner inte Hamas vid namn – men både israeliska och palestinska källor gör det.

– Hamas har från början försökt få GHF:s humanitära distribution att misslyckas, sa en israelisk militär till TPS-IL. De skrämmer civila och hotar alla som närmar sig hjälpcentralerna.

Enligt en israelisk militärkälla försöker Hamas sabotera Gaza Humanitarian Fund genom hot och våld mot civila som närmar sig hjälputdelning. I juni kastades handgranater mot amerikanska hjälparbetare.

En lokal aktivist i Gaza, Hamza al-Masri, som driver en populär Telegram-kanal, skrev på Telegram att alla vet vem som bär vapen: ”Antingen är man Hamas eller så har man köpt vapnen från Hamas.”. I en kommentar under inlägget frågade en användare vid namn Samer Bashir om angriparna var Hamas. Al-Masri svarade: ”Alla ligister och tjuvar är Hamas och arbetar för Hamas.”

Desinformation om svält

Den 29 juli cirkulerade videor där beväpnade män sköt i luften för att skingra civila vid hjälpkonvojer i Deir al-Balah. Vittnen uppger att männen tillhör Hamas.

Anklagelserna stöds också av interna Hamas-dokument som beslagtagits av Israel, avlyssnade kommunikationer och verifierade bilder. Under krigets inledande skede i oktober 2023 avledde Hamas 25% av allt inkommande FN-bistånd. I början av 2024 omfördelades denna kvot enligt följande: 7% till Hamas Izz ad-Din al-Qassam-brigader, 4% till Hamas civila administration, 4% till gruppens politiska ledning.

Avlyssnade dokument avslöjar också hoten mot hjälparbetare och de medvetna ansträngningarna att skapa kaos på Gazas gator, till exempel genom att stänga marknader, skapa oro och hindra civila från att nå distributionsplatser genom hot eller skottlossning.

När det gäller arméns roller, platser för distribution av bistånd, konvojer och luftlandsättningar, sad den israeliska försvarsmaktens talesperson brigadgeneral Effie Defrin till reportrar den 27 juli: ”Hamas, å andra sidan, hindrar aktivt processen – stjäl bistånd, lagrar det i tunnlar och använder desinformation för att sprida det falska påståendet om hungersnöd i Gaza.”

Hamas har bland annat fysiskt beslagtagit FN:s lastbilar, blockerat civilbefolkningens tillträde till hjälpplatser, utgett sig för att vara hjälparbetare och satt in agenter i FN:s konvojer. Ett parallellt distributionsnätverk har enligt uppgift etablerats – där man säljer konfiskerat bistånd till priser som ligger 300-500% över marknadsvärdet, beskattar lokala försäljare och använder livsmedelskontroll som ett politiskt verktyg.

Situationen har nått en punkt där vissa humanitära organisationer är ovilliga att samla in eller distribuera bistånd av rädsla för våld eller för att uppfattas som att de samarbetar med Israel.

– Hamas mål är att bli av med Gaza Humanitarian Foundation som distribuerar mat i Gaza, sa Gilboa. De vill vara de enda som säkerställer Gazabornas överlevnad och har varit mycket framgångsrika med att genomföra en kampanj som visar att det finns hunger överallt.

Svart marknad för nödhjälp

Trots att hjälpleveranser ökat, vittnar civila i Gaza om skyhöga priser. En man i Al Sahaba-marknaden sa den 28 juli att han såg frukt för första gången på fyra månader – men att mango och bananer såldes för 200 shekel (cirka 600 kronor).

– Mjölet – när det kommer in i Gaza, stjäl de det. Och nu ska de höja priset från 30 till 60 shekel [90 till 180 kronor]. Det är otroligt, sa en arab som initervjuades.

Bilder från marknaden bekräftade skillnaderna: hyllor fyllda med varor märkta som nödhjälp säljs till priser som civila inte har råd med.

Officiella israeliska källor uppger till TPS-IL att alla lastbilar som för närvarande kör in i Gaza transporterar humanitär hjälp från FN, internationella hjälporganisationer eller givarländer – och att den privata sektorn i Gaza inte har tillstånd att importera varor. Avsaknaden av kommersiella sändningar väcker frågor om hur hjälpmärkta varor som mjöl, frukt, grönsaker, vatten och konserver hamnar i butiker med uppblåsta priser.

Palestinska källor i Gaza berättade för TPS-IL att mycket av maten i marknaderna kommer från internationell hjälp – även amerikanska sändningar – men säljs till priser som ibland är 300 % högre än inköpsvärdet. Basvaror som mjöl och ris, som var avsedda för gratis distribution, säljs enligt uppgift vidare till privata handlare.

– De distribuerar hjälpen till handlare i stället för till familjer, sa en Gaza-bo till TPS-IL.

Dr. Eyal Ofer, expert på Gazas ekonomi, förklarade för TPS-IL att ”marknadspriser är kärnproblemet bakom hungern i Gaza.” Han anklagar ”oändliga mängder kontanter från FN och Palestinska myndigheten” för att möjliggöra plundring och prisinflation.

– Jag har länge föreslagit att man ska stoppa pengaflödet. Man äter inte pengar, menar Ofer.