Det finns en oro för vad som kommer hända med Finland och Baltikum när kriget i Ukraina är över. Det säger Finlands statsminister Petteri Orpo. Och finnarna misstror svenskarnas förmåga att hjälpa till att hålla gränsen.
Petteri Orpo leder sedan sommaren 2023 en högerliberal koalitionsregering i Sveriges östra grannland. I en intervju med Financial times vädjar han nu om hjälp från de övriga EU-länderna, om eller när Ukraina och Ryssland sluter fred.
LÄS ÄVEN: Försvaret i ny rapport: Skaffa missiler som kan nå Moskva
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi vet att när det blir fred i Ukraina, så är det fortfarande Ryssland som är hotet. Det är uppenbart att de kommer flytta sina militära styrkor närmare vår gräns och närmare gränsen mot Balstaterna, säger Orpo.
Rustar upp
Efter den storskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022, så har Finland liksom flera andra europeiska länder ökat sina försvarsanslag. Ordentligt. I år satsar landet omkring 2,5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvarsmakten.
Det är en rekordnivå för att vara Finland. Det nordiska landet har inte rustat upp så kraftigt sedan andra världskriget. Under Kalla krigets dagar så hade Finland, i jämförelse med Sverige, en ganska blygsam försvarsbudget. Omkring hälften så stora försvarsanslag, räknat i andel av BNP, på en betydligt mindre ekonomi.
Istället förlitade sig finnarna då på den så kallade Paasikivi-doktrinen; med vänskap, samarbete och löfte om militärt bistånd från regeringen i Moskva. VSB-avtalet, som det kallades, ledde följaktligen till en förhållandevis liten militär.
Men den eran är över. Det samarbete som finnarna slöt med Stalin, står inte att finna hos Putin. Därför rustar finnarna för fullt.
Hoppas på ryska tillgångar
Exempelvis bygger Finland just nu en helt ny klass av korvetter till sin flotta, och har tillsammans med bland annat Sverige beslutat om att köpa in hundratals nya stridsfordon CV90.
Den i särklass dyraste investeringen är emellertid satsningen på 64 nya stridsplan av typen F-35, som köps in från USA. Det högteknologiska stridsflygplanet med avancerade stealthegenskaper kostar motsvarande drygt 90 miljarder kronor att köpa in.
LÄS ÄVEN: Problem för Natos nya stridsplan
Finnarna köper alltså vapen för väldigt många miljarder. Pengar som landet inte riktigt anser sig ha.
Därför hoppas nu även Finland på de ryska tillgångar som frysts av EU. Den finske statsministern vill att de ryska pengarna går till de EU-länder som gränsar till Ryssland, för att hjälpa dessa att bygga upp sitt försvar.
– Vår ekonomi befinner sig just nu i en väldigt dålig situation. Det beror på hotet från Ryssland. Atmosfären i Finland är väldigt tuff, säger Petteri Orpo.
Finnar misstror svensk försvarsförmåga
Nato-länderna har tillsammans en drygt 250 mil lång landgräns mot Ryssland. Drygt halva den gränsen utgörs av den finsk-ryska gränsen.
LÄS ÄVEN: Rapport: Kriget i Ukraina ger kassaklirr för USA:s vapenindustri
Och om Ryssland anfaller Finland, så ska svenska soldater vara bland de första på plats för att hjälpa till att hålla den finska gränsen. Från och med nästa år ska en Sverige-ledd stridsgrupp nämligen stationeras i finska Rovaniemi, som ett led i Nato-samarbetet.
Men i Finland finns en misstro när det gäller svenskarnas stridsförmåga. Under tisdagen offentliggjorde samarbets- och kulturcentrumet Hanaholmen Barometern Sverige-Finland.
Enligt den barometern är det endast 20 procent av finnarna som helt eller delvis håller med om påståendet ”Sverige framstår som ett land med ett starkt militärt försvar”. Mer än hälften är istället av motsatt åsikt, och tycker att det västra grannlandet har ett svagt försvar.
Som jämförelse uppfattar hela 70 procent av svenskarna att Finland är ett land med ett starkt militärt försvar. Och det är ytterst få svenskar som uppfattar Finland som dåligt rustat.
LÄS ÄVEN: Mätning: Svenskar mest sugna på att kriga mot Ryssland
