En man från Marocko som av Säpo bedömts utgöra ett terrorhot mot Sverige får inte utvisas. Det har Europadomstolen för mänskliga rättigheter bestämt och går därmed emot ett beslut som såväl Migrationsverket som migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen varit eniga i.

Domslutet är något av ett moment 22 och kan dessutom inte överklagas. Europadomstolen anser att mannen riskerar utsättas för tortyr i hemlandet just därför att han är misstänkt för terrorrelaterad verksamhet. Om mannen inte varit misstänkt för dylikt, hade det varit i sin ordning att utvisa honom, men då hade Sverige inte haft skäl att utvisa mannen. Terrorexperten Magnus Ranstorp beskriver situationen som “ytterligare huvudvärk för Säpo”.

Mannen ifråga kom till Sverige från Marocko 2005 och beviljades uppehållstillstånd. Det framgår inte vad han sysslat med sedan dess och varför han inte blivit svensk medborgare.

I mars 2016 bedömde Säpo, som haft ögonen på mannen en tid, att han utgjorde en fara för landet och borde utvisas. Migrationsverket och samtliga rättsinstanser höll med.

Mannen valde dock att driva ärendet vidare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Som skäl för att motsätta sig utvisning anförde han risken för att utsättas för tortyr och fängelse i hemlandet på grund av att myndigheter i Sverige pekat ut honom som potentiell terrorist.

Den svenska regeringen tillbakavisade att en sådan risk förelåg, bland annat eftersom situationen för mänskliga rättigheter förbättrats i Marocko på senare tid. Europadomstolen gick dock på mannens linje och menar att det räcker med att risken för tortyr och omänsklig behandling “inte kan uteslutas” för att mannen ska få stanna. Sverige anses i domslutet i sitt agerande gentemot den marockanske mannen ha kränkt artikel 3 i konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Terrorexperten Magnus Ranstorp beskriver detta som “ett säkerhetsmässigt jättedilemma”. Svenska myndigheter och rättsinstanser anser att en person är för farlig ur terrorhänseende för att tillåtas stanna i landet men är bakbundna av beslut i en utländsk domstol och kan därför inte bli av med personen.

Det går att belägga mannen med så kallad anmälningsplikt. Det utgör emellertid ingen garanti för att han inte kan fortsätta ägna sig åt terrorrelaterade verksamheter.

Den marockanske mannen är inte något unikt fall. I takt med den ökade invandringen från utomvästliga länder där våldsbejakande islam är utbredd har fall som dessa ökat kraftigt och inte bara i Sverige. I ett stort antal europeiska länder finns idag många personer som anses utgöra potentiella terrorhot men som på grund av Europadomstolens tolkning av MR-konventioner inte kan utvisas.

Hur många sådana personer som rör sig fritt i det svenska samhället och likt Rakhmat Akilov kan komma att sätta terrorplaner i verket vill Säpo inte svara på. Man uppger bara att det “inte rör sig om hundratals”.

Enligt Ranstorp är detta också en resursfråga för Säkerhetspolisen. Man har inte personal så det räcker att hålla sådan noggrann koll på dessa personer som skulle krävas för att kunna intyga att svenska medborgare kan känna sig trygga.