En av de män som sajten Dumpen hängt ut för att ha trott sig kommit i kontakt med ett barn, som han sexchattat med, stämde sajten och på fredagen meddelades påföljden för domen.
I januari 2024 publicerade Dumpen skärmdumpar och en videokonfrontation med en 33-årig polisanställd man bosatt i Uppsala som under en tid chattat på nätet med en flicka som han trodde var 14 år gammal, men som i själva verket arbetar för sajten.
Målet är ett tryckfrihetsmål där en jury friar eller fäller den tilltalade och juryn har valt att fria ansvarig utgivare Sara Nilsson från varje enskild uppgift om den polisanställde mannen som hon spridit om honom. Det hon fälldes för, som anses utgöra grovt förtal, är alla uppgifterna ”tillsammans med samtliga övriga påtalade uppgifter som publicerad film, skärmdumpar, chattar och bild, övrigt innehåll på hemsidan och namnangivelse”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Dumpen publicerade polisanställds sexchatt med fiktivt barn – döms
På fredagen meddelades påföljden vilken blir villkorlig dom och 60 dagsböter, sammanlagt 14 400 kronor.
Mannen yrkade på fängelsestraff, skadestånd för inkomstbortfall och sveda och värk. Skadeståndskravet låg på strax under en halv miljon kronor men blir 43 100 kronor. Sara Nilsson får också stå för rättegångskostnaderna.
Ger inte upp
Till statstelevisionen säger Sara Nilsson att Dumpen kommer fortsätta sitt arbete och hon hoppas att domen leder till att politikerna får upp ögonen för hur illa det är att Sverige ligger så långt bakom när det kommer till att skydda barn från denna typ av individer.
Nilssons advokat Mark Safaryan säger att de kommer att överklaga.
– Jag menar att Sara är oskyldig. Hon har inte begått något brott och det här är inte att kvalificera som förtal. Jag menar att hon aldrig borde blivit dömd. Den svenska rättsordningen när det gäller tryckfrihetsmål är under all kritik och motsvarar inte krav enligt europakonventionen, säger han.
På Dumpen kommenterar sajten dagens besked och skriver bland annat att domen var ”förväntad, men ändå avslöjande” och ”vårt uppdrag står fast”.
”Vi kommer fortsätta arbeta för att förebygga övergrepp och synliggöra ett problem som samhället länge föredragit att hantera i teorin snarare än i verkligheten.”
Domare avgjorde
Eftersom juryn ansåg att de publicerade uppgifterna var förtalsgrundande blev det upp till de tre domarna i rätten att avgöra om den ansvarige utgivaren gjort sig skyldig till brott.
– Rättegångar om tryck- och yttrandefrihetsbrott går till på ett annat sätt än vad vi är vana vid. Om juryn hade ansett att de publicerade uppgifterna inte varit förtalsgrundande hade vi i rätten varit bundna av den bedömningen, säger rättens ordförande, chefsrådmannen Anne Rapp.
– Att vuxna försöker kontakta barn i sexuellt syfte är ett samhällsproblem som förstås är viktigt att belysa, säger referenten, rådmannen Kristin Holgersson. Men det finns begränsningar även i yttrandefriheten när det gäller vilka uppgifter man får publicera. I detta fall var det inte försvarligt att publicera de aktuella uppgifterna tillsammans med bl.a. namn och bild på en för allmänheten okänd person.
