Det pågående kriget i Mellanöstern – där USA och Israel för krig mot Iran samtidigt som Irans bland annat attackerar oljeindustrin i och runt Persiska viken – har utlöst en kraftig global energiprischock med tydliga effekter på både råvarumarknader och den bredare ekonomin. Analytiker varnar nu för att utvecklingen kan få långtgående konsekvenser
Priserna på bensin, diesel och fossil gas har stigit, vilket i sin tur har drivit upp elpriserna. Samtidigt riskerar osäkerheten att slå mot både konsumtion och investeringar.
LÄS ÄVEN: Mätning: Så tycker svenska folket om Iran-kriget
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Jens Magnusson är chefsekonom på SEB och han varnar för utvecklingen i en intervju med nyhetsbyrån TT.
– Jag börjar bli ganska orolig. Om vi inte inom närmaste veckan eller så får en tydlig deeskalering, kanske helst ett slut på kriget – vilket jag inte riktigt ser att vi är på väg mot – kommer det här nog bli ganska stora effekter, säger han till TT.
Han lyfter samtidigt fram att framtidstron har försvagats, något som riskerar att få omfattande följdeffekter i ekonomin. De stigande energipriserna har redan bidragit till högre kostnader för bensin, diesel och fossil gas, vilket även påverkar elpriserna.
Därtill finns en risk att efterfrågan, både globalt och i Sverige, dämpas till följd av ökad oro kring kriget och en mer pessimistisk syn på framtiden bland såväl hushåll som företag.
LÄS ÄVEN: Iran-kriget: Så riskerar oljepriset att skjuta i höjden
Trots prisuppgångarna ser Magnusson i nuläget ingen omedelbar kraftig inflationsvåg. En kort period med höga energipriser väntas endast ge mindre utslag i inflationen.
Samtidigt pekar Jens Magnusson på en tydlig försämring i framtidsutsikterna, vilket kan få breda konsekvenser för ekonomin. De högre energipriserna har redan drivit upp kostnaderna för bensin, diesel och fossil gas, med följdeffekter även på elpriserna.
Parallellt finns en risk att efterfrågan, både i Sverige och globalt, minskar när krigsoron tilltar och framtidstron försvagas hos både hushåll och företag.
Oljeprisets utveckling framöver pekas ut som en nyckelfaktor. Om nivåerna förblir höga under en längre period finns en risk att situationen snabbt förvärras, vilket i sin tur kan leda till större ekonomiska problem.
Börsfall och ränteoro efter krigsutbrottet
De finansiella marknaderna har redan påverkats tydligt. Stockholmsbörsen har backat omkring 6 procent sedan kriget bröt ut, samtidigt som marknadsräntorna har stigit markant.
För bara några veckor sedan fanns en stark förväntan på att Riksbanken skulle sänka styrräntan under året. Sedan krigsutbrottet den 28 februari har dock marknadens prognoser vänt, och nu ser man i stället ökade räntor framför sig.
LÄS ÄVEN: USA-senatorn: ”Vi kommer att tjäna tonvis med pengar på Iran-kriget”
Tidigare bedömdes sannolikheten för en sänkning till 1,50 procent innan årets slut ligga kring 50 procent, men i dag räknar investerare med att räntan istället höjs i år, med ytterligare höjning nästa år upp till cirka 2,25 procent.
Sammantaget har kriget inte bara skakat energimarknaderna, utan också förändrat de ekonomiska utsikterna i grunden. Från hopp om återhämtning till risk för lågkonjunktur – utvecklingen kan nu avgöras av hur snabbt, eller om, konflikten trappas ned.
LÄS ÄVEN: Trump: Nato-länder måste hjälpa i Iran – annars väntar en mycket dålig framtid
