Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill att Sverige inför euron. Hpon menar att det kan beslutas ovanför huvudet på medborgarna utan ny folkomröstning trots att svenskarna inte ändrat uppfattning sedan man sade nej i folkomröstningen 2003. I en intervju med SVT är Thand Ringqvists argumentet för att köra över väljarna att Sveriges politiska elit annars riskerar att tappa inflytande i EU.
Centerledaren öppnar nu för att Sverige inför euron utan att låta väljarna ta ställning i en ny folkomröstning. Detta trots att svenska folket tidigare röstat nej till den överstatliga valutan och att opinionsläget fortsatt är negativt. Det säger hon i SVT:s intervjuprogram ’30 minuter’.
Räcker om frågan tas upp i valrörelse
Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna öppnat för att utreda om Sverige ska införa euron. Liberalerna driver sedan tidigare frågan om ett svenskt medlemskap i eurozonen.
LÄS ÄVEN: Moderaterna: Utred införande av euro vid valseger
Partiledaren tycker inte att en omröstning är nödvändig eller ens önskvärd, utan menar att frågan i stället kan lyftas som en fråga bland andra inför ett framtida riksdagsval.
– Jag tycker inte vi ska ha en folkomröstning. Däremot kan vi gärna ha det som en valfråga vid rätt tillfälle.
Svenska folkets fortsatta nej inte viktigt
I intervjun resonerar Thand Ringqvist kring att resultatet från den tidigare folkomröstningen, där svenska folket röstade nej till euron, inte bör tillåtas vara avgörande för framtida beslut.
– Nej, de likhetstecknen drar jag inte.
Hon får också bemöta att opinionen fortfarande visar ett brett motstånd mot euron. Där hänvisar hon till att förändrade omvärldsförhållanden kan göra det lättare att övertala svenskarna att ändra sig, så som skedde i Natofrågan.
– Det är rätt. Men det är ju så att dagordningen för världen utvecklas dag för dag, säger hon.
Risk att svenska politiker ”tappar beslutsmakt”
Som främsta motiv lyfter partiledaren fram svenska rikspolitikers inflytande inom EU:s ekonomiska samarbete. Hon betonar att uteblivet medlemskap i eurosamarbetet kan få konsekvenser för henne och den övriga politiska eliten.
– Om det är så att vi i Sverige tappar i beslutsmakt och inflytande för att vi inte är en del av eurozonen. Det är ju både politiska och ekonomiska saker man ska väga för det här.
LÄS ÄVEN: Liberalerna: Inför euron för att ”visa Putin”
Hon uttrycker förtjusning över att frågan ska utredas inom kort, men är samtidigt bedrövad över att ett svenskt införande av euron när folket stretar emot sannolikt inte kan ske före 2030.
Fakta: EU-länder och euron
Inom Europeiska unionen har majoriteten av medlemsländerna konformt anslutit sig till euron. Länder som fortfarande står utanför valutasamarbetet är Sverige, Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien.
Danmark har kvar sin egen valuta men har en växelkurs som är knuten till euron, något som Sverige också skulle kunna göra. Detta om man vill behålla kronan som en del av den nationella identiteten men ser ekonomiska fördelar med eurosystemet.
Den svenska kronan har anor från åtminstone 1500-talet under benämningen daler och riksdaler. Daler är också det etymologiska ursprunget till namnet på världens största valuta, den amerikanska dollarn.
