➤ Bli svensk medborgare på rekordkort tid utan några id-handlingar och kontroller i polisens databaser – genom att muntligen uppge ett namn och en ålder? ”Ja, det kan gå till så här”, säger Migrationsverket.
Den här historien tog sin början i slutet av augusti när gruppen Granskning Sverige avslöjade att en somalisk medborgare fick svenskt medborgarskap medan han satt i häkte misstänkt för deltagande i en grov gruppvåldtäkt på sannolika skäl. Detta gjorde det omöjligt att yrka utvisning i målet för åklagaren.
Granskning Sverige antog att Migrationsverkets handläggare hade gjort ett fel när han beviljade medborgarskapet till mannen, eftersom en vandelsprövning skulle ha genomförts i vanliga fall. Utländska medborgare som är misstänkta eller dömda för ett brott får då en karenstid för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap – olika lång beroende på brottets tyngd.
Snabbspår till svenskt pass
Samhällsnytts granskning visar dock att handläggaren agerade helt korrekt och i enlighet med den gällande lagstiftningen – och sedan 2010 har drygt 40 tusen utomeuropeiska medborgare fått svenskt medborgarskap på samma sätt.
Den generella regeln är att utländska medborgare som vill bli svenska medborgare ska kunna uppfylla ett antal krav som stipuleras av Lag om medborgarskap och återges på Migrationsverkets hemsida. Dessa krav inkluderar bland annat att kunna styrka sin identitet, att ha bott i landet minst i fem år för de flesta, samt att ha levt ett skötsamt liv – vilket kontrolleras genom att slå in den sökande i polisens misstanke- och belastningsregister samt begära ett yttrande från Säpo.
Det finns dock en annan väg – att bli svensk medborgare genom anmälan, vilket är möjligt för utomeuropeiska medborgare endast om de är barn. Detta är ett snabbspår som kringgår kraven på vandelsprövning och styrkt identitet, samt har ett väsentligt lägre krav på hemvist i Sverige: endast tre år, eller två år om det handlar om statslösa (främst palestinier). Migrationsverket har på vår begäran sammanställt statistik som visar att mellan år 2010 och augusti 2017 har 39.851 utomeuropeiska medborgare blivit svenska medborgare som barn med de lägre kraven. I en tabell som kan laddas ned på följande länk kan man se en komplett förteckning över vilka nationaliteter som under vilka år fått medborgarskap på detta sätt.
“Berätta” om sin identitet
Av denna statistik följer att från och med 2010 har 11.338 somalier fått svenskt medborgarskap på detta sätt. I de allra flesta fall handlar det om så kallade anhöriginvandrare, eller barn till somalier som har fått ett uppehållstillstånd i Sverige – oftast genom asyl. Rent praktiskt sker detta på följande sätt: en person som vill invandra till Sverige som barn kommer till den svenska ambassaden i Nairobi, Kenya, som handlägger sådana ärenden och ansöker om anknytning till sin förälder som bor i Sverige.
För att kunna ansöka om detta måste man vara ett barn – alltså under 18 år. Det är där gränsen går för när man ska kunna invandra till Sverige till sina föräldrar. Men när det kommer till somaliska medborgare finns det en försvårande omständighet – landet saknar ett centralt styre sedan 1991 och inte har några id-handlingar utfärdade efter 1991 som accepteras internationellt. Inte heller svenska Migrationsverket erkänner id-handlingar därifrån, vilket innebär att det inte finns något annat sätt att bevisa sin ålder och identitet för somaliska medborgare än att ”göra det sannolikt muntligen”, om man ska använda Migrationsverkets språk. Med andra ord räcker det att helt enkelt berätta på ambassaden om vem man är och när man är född.
Det enda som kontrolleras då är det eventuella släktskapsbandet med anknytningspersonen i Sverige genom ett DNA-test:
– Det saken handlar om är en familj… och om ett barn kommer och säger ”jag tillhör denna familj” så får man göra en DNA-analys.
Inga medicinska åldersbedömningar på anhöriginvandrare
I ett skriftligt mejlsvar bekräftar Migrationsverkets presstjänst att det inte genomförs några medicinska åldersbedömningar på personer i anknytningsärenden:
Det blir ju märkligt att man kan uppge att man är underårig för att kunna invandra till Sverige trots att man kanske i verkligheten är 25 år gammal och att det inte kontrolleras – för att det är vid 18-års gräns som möjligheten att invandra försvinner?
– Jag hänger med i det du säger, men jag kan inte gå in i hypotetiska resonemang, svarar Per Ek.
Så om jag förstår rätt kan man som somalisk medborgare komma till Sveriges ambassad i Nairobi, ansöka om anknytning, muntligen uppge sitt namn och sin ålder, lämna sitt DNA, och om man får ett positivt utfall i DNA-testet, får man ett uppehållstillstånd och ett provisoriskt pass för att resa in i Sverige?
– Ja, det kan gå till så här. Det går att få det på det sättet.
Att skapa ny identitet
Men det stannar inte där. För personer som inte har någon resehandling, som exempelvis somalierna, utfärdas ett provisoriskt främlingspass av den svenska ambassad som handlägger ärendet för att de ska kunna resa till Sverige och förenas med sina föräldrar. Passet utfärdas i det namn och i den ålder som personen själv muntligen har uppgett i sin ansökan.
När personen väl är framme i Sverige registreras den i folkbokföringen enligt samma uppgifter som transfereras från Migrationsverkets beslut. Om den somaliska sökanden har uppgett att den är 15 år gammal eller yngre vid sin ansökan – vilket de flesta gör – kan man bara efter tre år i Sverige bli svensk medborgare genom anmälan, återigen på samma muntliga uppgifter som man har lämnat hos den svenska ambassaden i Nairobi, eftersom inget krav på styrkt identitet föreligger. Därmed kan en ny identitet anses vara fullbordad.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.